Barnmorskan Ann Samuelsson och överläkaren Lena Holzman möter kvinnor som kan ha svåra upplevelser av sina förlossningar. “Är det mycket psykisk ohälsa och mycket annat man bär med sig går de till Lena och har ett samtal med läkare. Har man en sekundär förlossningsrädsla och upplevelse av själva födandet går de till oss barnmorskor“, säger Ann Samuelsson.
Vi har tidigare skrivit om hur förlossningstrauma kan upplevas och läkas, men det är inte alltid det upptäcks och det kan även orsakas av vården.
– Det är det vanligaste skulle jag säga. Vi kan ha hur svåra medicinska situationer som helst som inte är ett dugg traumatiserande. Sedan har vi en som enligt pappret har haft en helt normal förlossning, men som är fullkomligt förkrossad och trodde att hon skulle dö. Det går inte att veta och det är inte alltid som det ser ut, säger Lena Holzman
Som specialistläkare inom mödravården, och med lång erfarenhet från en samtalsmottagning, har hon mött många kvinnor med förlossningstrauma. Ibland finns det tydliga tecken efteråt.
– Om jag märker att de har totala flashbacks och mardrömmar och allting. Att de tangerar ett posttraumatiskt stressyndrom och att det är allvarligt. Då måste vi ta tag i det för annars kommer de inte att må bra. Det kommer inte gå att sopa det under mattan, säger Lena Holzman.
Vi vet aldrig vad som pågår i en annan människas huvud
Lena Holtzman
läkare
I andra fall är tecknen på trauma inte lika tydliga. Som ett undvikande beteende, en avvikande blick eller bara tystnad.
– Men vi vet aldrig vad som pågår i en annan människas huvud, säger Lena Holzman.
Rutinerna
Det finns vårdrutiner under graviditeten, förlossningen och eftervården för att fånga upp kvinnor som kan drabbas. På barnmorskemottagningarna får nygravida fylla i en hälsodeklaration, där det psykiska måendet ingår.
– Vi vet ju att trauma kan uppstå hos kvinnor som har varit med om tråkigheter förut, allt ifrån mobbing i skolan till kränkthet i andra sammanhang. Det måste inte vara sexuella övergrepp men det kan vara det, eller fysisk eller psykisk misshandel. De löper en ökad risk, säger Lena Holzman.
Det kanske gjorde jättejätteont och du har aldrig känt sådan smärta i hela ditt liv
Lena Holzman
läkare
Efter födseln får kvinnorna gradera förlossningen från ett till tio innan de lämnar BB. En siffra som kan vara svår att sätta i den situationen.
– Om du precis har fött ditt första barn och det kanske gjorde jättejätteont och du har aldrig känt sådan smärta i hela ditt liv och du sedan ska skatta hur det var, säger Lena Holzman.
Om siffran är låg ska en extra uppföljning göras inom en månad, men vården riskerar ändå att missa kvinnor med förlossningstrauman.
– Det tror jag säkert att vi har gjort och att det är några som vi inte har förstått, eller några som inte tycker att de har fått rätt hjälp, säger Lena Holzman.
Sedan kommer vi aldrig kunna hitta alla innan, det kommer aldrig att gå
Journalerna
Det har förekommit avvikelser i förlossningsvården och ett trauma kan ha både medicinska och psykologiska orsaker.
– Vi har haft en kvinna som tycker att det har varit förskräckligt och att det inte alls blev som önskat. Hon ville inte att någon annan skulle drabbas av det, säger Lena Holzman, som fick tillåtelse att läsa upp kvinnans förlossningsberättelse för vårdpersonalen förra året.
– Det blev mycket berört i gruppen, så att man kände att man fick sig en tankeställare, fortsätter hon och barnmorskan Ann Samuelsson instämmer.
Måste jobba på det här
Ann Samuelsson
barnmorska
Sedan dess har fler rutiner införts, där barnmorskor numera skriver in det psykiska måendet i journalerna.
– Det blev en handlingsplan där vi skriver in emotionell status och verkligen måste jobba på det här, säger Ann Samuelsson, som numera ställer ytterligare frågor under förlossningarna.
– Vi ska fråga alla kvinnor som genomgår en födsel. Vissa kan bli helt tysta och då kan man tro att hon bara vilar mellan värkarna, men egentligen är hon skräckslagen och kan inte säga någonting för att det är så jobbigt. Det är därför vi ska fråga, förklarar Ann Samuelsson.
Barnmorskorna ska även följa upp den emotionella statusen efter förlossningen och på efterkontrollen.
Man ska fråga hur känner du dig? Vad kan vi hjälpa dig med? Är det något vi inte förstår? Behöver du något som vi inte har erbjudit?
Upplevelsen
Ann Samuelsson är en av Aurorabarnmorskorna som ska fungera som ett extra stöd till dem som har upplevt svårigheter under graviditeten eller förlossningen.
– Det är klart att det alltid är omtumlande när man föder barn, men vilken nivå är svårt för oss att avgöra ibland. Det är både lycka och smärta och det värsta man har upplevt men också det bästa man har upplevt, säger Ann Samuelsson.
Det går inte att undvika smärta helt och ibland blir det komplikationer.
– Det är jobbigt att föda barn och det gör ont. Första gången har man ingen aning om vad man ska förvänta sig, men man har en bild av vad man har tänkt sig och det är klart att man kan bli jättebesviken och chockad och allting, säger Ann Samuelsson.
En svår förlossning kan ju vara ett urakut kejsarsnitt eller att det blir en snabb sugklocka för att barnet mådde dåligt, men det är inte säkert att patienten blev traumatiserad
Ann Samuelsson
barnmorska
Vid ett förlossningstrauma är det avgörande inte vad som händer, utan hur det upplevs.
– En svår förlossning kan ju vara ett urakut kejsarsnitt eller att det blir en snabb sugklocka för att barnet mådde dåligt, men det är inte säkert att patienten blev traumatiserad, säger Ann Samuelsson, som efter samtal kan hänvisa vidare om det behövs fler vårdkontakter.
– Sedan kan vi ju missa patienter för att de lägger locket på och tänker att nu har jag fått mitt barn och inte ens erkänner för sig själv hur jobbigt det var. Att man bara trycker bort de där känslorna, säger Ann Samuelsson.
Barnmorskan Ann Samuelsson är en av dem som kontaktar nyförlösta mammor ett par veckor efter att de har lämnat BB. “Då kan vi se hur det har tagit på den här personen, hur det har blivit och hur den mår efter. Så vi har samtal före födandet och samtal efter födandet“, säger hon.
Aurorabarnmorskor, som Ann Samuelsson, träffar kvinnor som uttrycker att de har en stark rädsla inför att föda. Om förlossningsrädslan graderas som lätt eller måttlig får de hjälp på barnmorskemottagningen och med den svåra rädslan på Auroramottagningen.
Behandlingen
Planen är att barnmorskorna på Auroramottagningen även ska fortbildas.
– De använder mycket av sin egen klokskap, kunskap och erfarenhet som barnmorska och gör ett gediget arbete, men jag tycker också att man ska ha rätt att få någon form av kompetenshöjande utbildning, säger läkaren Lena Holzman, som själv behandlar trauma som uppkommit vid förlossningar.
– Jag har behandlat ett flertal som har mått bättre och kan fungera i sitt dagliga liv. Så att de inte känner att de inte kan se en gravid kvinna eller att de mår illa när de går in i de här lokalerna. Att de vågar tänka att de vill bli gravida igen och att de fungerar i sin hemmiljö med sin partner, säger Lena Holzman.
Då får man bemöta det och försöka hjälpa till och läka det så gott man kan
Lena Holzman
läkare
Inom den gotländska mödravården och förlossningsvården finns även psykologer och kuratorer. Samarbetet med traumabearbetare inom psykiatrin har också stärkts, som en del i förändringsarbetet.
– Om någon upplever att de har haft det jättesvårt då får man bemöta det och försöka hjälpa till och läka det så gott man kan. Tanken är att de ska kunna åka hem och bli en välmående, fungerande familj. Men det tar tid att läka efter en förlossning, både fysiskt och psykiskt, säger Lena Holzman.
“Förlossningstrauma är inget nytt och jag har jobbat med det i jättemånga år på Södersjukhuset, och varit läkare på samtalsmottagningen där, och är KBT-terapeut“, säger Lena Holzman, som numera är överläkare på lasarettet i Visby.
Riskfaktorer
Under en förlossning kan vissa faktorer öka risken för trauma och utvecklande av PTSD:
• Upplevt eller verkligt hot mot barnets eller mammans hälsa
• Långdragen förlossning
• Snabb förlossning
• Känsla av kontrollförlust
• Smärtupplevelse
• Utebliven smärtlindring eller icke välfungerande smärtlindring
• Brist på information
• Upplevelse av dåligt bemötande
• Medicinskt komplicerade situationer under en förlossning
• Tidigare trauma eller utsatthet för övergrepp och våld
Vi ska bemöta på ett gott sätt och vi ska göra vad vi kan, men vi kan inte garantera att alla kommer tycka att det är en bra upplevelse. Det går inte
Lena Holzman
Vi har tidigare intervjuat privatpsykologen och poddaren Eva Lyberg om förlossningstrauma och mamman Sanne Svensson som är en av dem som har drabbats.