På Gotland riktas frustrationen ibland mot det lokala regementet. Men ”stoppbesluten” fattas i själva verket på Högkvarteret.
Ett ökande antal försvarsstopp, till bygg- och utvecklingsprojekt, har vållat en långvarig debatt på Gotland. Nu förklarar Högkvarterets högsta chef, generallöjtnant Carl-Johan Edström, Försvarsmaktens inställning och avväganden:
– I varje enskilt ärende gör vi en bedömning, dels kopplad till det riksintresse vi ska bevaka och dels till Försvarsmaktens förmåga och utveckling. Sedan strävar vi alltid efter lösningar, där det går försöker vi vara med i tidiga skeden för att gynna en samexistens, men det gäller främst större infrastrukturprojekt.
Tar ni lokalsamhällets behov av bostäder och regional utveckling i beaktande?
– Först vill jag säga så här: Vi är ju en del av samhället. Men när det gäller till exempel skjutfält är vi restriktiva på grund av buller. Ger vi bygglov i närheten kan det bli prejudicerande fall som begränsar oss på det skjutfältet. Då kan vi kanske inte utnyttja vapensystemen för att skydda Gotland.
Vilka politiska direktiv har ni fått kring samexistens?
– Det finns inget uppdrag kring det egentligen, men vi har ändå haft dialoger kring det. Framförallt i norra Sverige har vi träffat länsstyrelser och lokala aktörer kring olika infrastrukturprojekt. Då kan vi säga ”planera inte just här, utan hellre på den här platsen”. Men vi måste vara med i ett tidigt skede, annars blir det lite som ”sänka skepp”, där man pekar på olika platser att bygga på och vi bara säger nej.
En sådan tidig plandialog har Region Gotland också frågat efter, i den här artikelserien; varför finns den inte även här?
– Här är det ju mer bostäder vi pratar om och där har vi generellt inte varit med lika tidigt. Det är en fråga jag tar med mig, men det finns inte med i vår instruktion just nu.
Hur tänker du kring Försvarsmaktens egna behov, av till exempel bostäder och energi, med tanke på alla stopp?
– Som jag sa tidigare: Vi är också en del av samhället, våra medarbetare måste ha ställen att bo på och deras barn behöver skolor att gå i. Men vi måste vara noggranna i myndighetsutövningen, vi kan inte vara partiska där. Vi har våra uppdrag, vi har våra lagar och förordningar. Vi söker efter samexistens i den mån det är möjligt, men det är det inte överallt.
Det talas om ”försvarets våta filt över Gotland” – vill du kommentera det begreppet?
– Alla vet vilken omvärldsutveckling vi har och vilken strategisk betydelse Gotland har. Vi har ingen drivkraft att lägga några våta filtar, men olika intressen kan krocka med varandra och ofta kommer behovet av en stark nationell försvarsförmåga vara det som går först.
Nyligen presenterades ett nytt luftvärnssystem och 300 miljarder till fortsatt upprustning – skulle det kunna bli utökningar av försvarets påverkansområden på Gotland i framtiden?
– Vapensystemet fanns egentligen i våra planer redan. När det gäller de 300 miljarderna har vi inte fått några planeringsdirektiv kring dem. Vi välkomnar förstärkningen, men vet inte ännu vad den innebär för försvaret på Gotland.
”Försvarsmakten är en del av samhället”. Det poängterar Carl-Johan Edström flera gånger under intervjun.
Under Almedalsveckan bjöd försvaret in till seminarier och samtal ombord på HMS Carlskrona.
Carl-Johan Edström betonar att han förstår frustrationen kring intressekonflikterna. Han uttrycker själv att Försvarsmakten har en stor utmaning gällande kommunikationen:
– Vi kan ju inte alltid förklara varför vi säger nej, eftersom det kan finnas sekretess kring riksintresset. Här har jag förståelse för att vi retar upp folk. Man tror att vi gömmer oss bakom det här, men det gör vi inte. I de fall vi kan berätta varför så gör vi det.