Marken runt det gamla regementet på Visborg har kallats ”det enda alternativet” om Visby ska expandera.
DEN VÅTA FILTEN
Visborgsområdet – öns största pågående exploateringsprojekt, omfattande över 3 500 bostäder – hade stött på många käppar i hjulet redan.
En skyfallsutredning gav betydligt högre kostnadskalkyler, en upphandling överklagades och tjänstemän har kommit och gått i projektgruppen.
Vad gäller försvarsintresset kom det egentligen en försmak redan 2021, då Försvarsmakten yttrade sig negativt till en detaljplan för de tilltänkta Visborgskvarteren Trombonen och Slagverket. Då var det bygghöjden, med hus över 20 meter, som var problemet.
En av flera tidigare visionsskisser över stadsdelen Visborg.
Nu har försvaret uttalat sig mer generellt kring stadsutvecklingsplan Visborg. Det visar sig då att detta område, som länge utgjort huvudspåret för en expansion av Visby, ligger i något av en rävsax mellan flygplatsen och Tofta.
”Försvarsmakten gör bedömningen att planförslaget i sin nuvarande utformning kan innebära risk för påtaglig skada på riksintresse Tofta skjutfält”, skriver myndigheten i sitt svar.
Är detta den slutgiltiga spiken i kistan för jätteprojektet? Det återstår att se.
– Det är detaljplaner på gång gällande Visborg, först då får vi mer konkreta remissvar, säger Region Gotlands planchef Sara Lindh.
En annan del av Försvarsmaktens återetablering gäller Fårösund, där man 2018 lyckades köpa tillbaka den gamla ubåtshamnen, i en uppmärksammad affär.
Även där blev intressekonflikterna snart synliga, då Fortifikationsverket sade upp lokala hyreskontrakt i marinhamnens lokaler.
– Det här ställer till det rejält för företagen som finns på området, uttryckte Fårösunds utvecklingsbolags Torgny Lindgren då.
Nästa år rycker värnpliktiga in på norr, för första gången sedan KA3 lades ner. Försvaret planerar dessutom att söka nytt miljötillstånd för det gamla skjutfältet Trelge, norr om tätorten.
Det här väcker frågetecken kring utvecklingen även på norr.
– Försvarsmakten har uttryckt att en utveckling av samhället skulle kunna försvåra deras verksamhet, men vi vet inte ännu vad det innebär, säger planarkitekt Max Sundberg Wallman.
Region Gotlands enhetschef för strategisk planering Frida Brunner, planchef Sara Lindh samt planarkitekt Max Sundberg Wallman.
Just den där osäkerheten gör det svårt för Region Gotlands planenhet. Den är i sig en stor utmaning, när man jobbar med samhällsplanering.
– När försvaret kom tillbaka blev vi tvungna att avbryta flera detaljplaner. Det är väldigt långa processer och svårt när det kommer ett sent nej. Vi behöver veta vad som gäller, säger Sara Lindh.
Förutsättningarna försvårades ytterligare i och med det nya ”snabbspåret” för försvarets miljötillstånd, som trädde i kraft vid årsskiftet.
– Nu är det ännu svårare för oss att hänga med. Dels kan den befintliga befolkningen få mer buller, men dessutom kan Försvarsmakten göra en utökning mitt i en detaljplaneprocess, som innebär att området plötsligt blir olämpligt för bostäder, förklarar Frida Brunner, regionens enhetschef för strategisk planering.
Försvarsförmågan är dessutom bara ett av flera riksintressen på ön – det finns även sådant som skyddad natur och värdefull kalksten att förhålla sig till.
Faktum är att ingen annan del av Sverige har så många utpekade områden på så liten yta.
– Kommunerna ska ju egentligen ha planmonopol, men man kan ifrågasätta om det verkligen fungerar här, när staten har möjlighet att säga nej nästan överallt, funderar Sara Lindh.