Gällande Västerhejdes tilltänkta skolbyggnad har Region Gotland nyligen bestämt sig för att försöka gå vidare – trots ett nej från försvaret. Om detta överklagas återstår att se.
På ett fält i de södra delarna av Vibble står Erik Nilsén och blickar ut över det höga gräset. Han köpte det här markområdet för att stycka av till ett stort antal tomter, vilket skulle bidra till bostadsmöjligheterna i den populära tätorten.
– Från början var jag sugen på att bli månskensbonde, så jag letade efter mark till mig själv. När jag hittade det här blev det ett annat projekt i stället. Jag skickade in ett planförslag och fick många positiva svar – men sedan kom försvaret. De sa att det blir för hög ljudnivå här, berättar Erik Nilsén.
Visionen om ett nytt bostadsområde sköts i sank. Anledningen var alltså buller, från Tofta skjutfält.
– En ensam individ mot Försvarsmakten, det är som att bestiga Mount Everest utan syrgas och i sommarkläder typ, säger Erik Nilsén.
Många hejade på inför försvarets återetablering på Gotland, som inleddes 2016. Den skulle inte bara innebära ökad säkerhet, utan även lokala arbetstillfällen och inkomster.
Men allt detta hade sina baksidor, skulle det visa sig.
Ganska snart började man även prata om ”den våta filten”, det vill säga att bygg- och utvecklingsprojekt stoppas av försvarsskäl.
– Det är tänkbart att de nya jobbtillfällena väger upp, men det är jag inte rätt man att bedöma. Men jag vet i alla fall att försvarets återkomst till ön har en mycket skadlig effekt ur ett samhällsbyggnadsperspektiv, uttryckte den tidigare byggnadsnämndsordföranden Karl-Allan Nordblom (MP) i en intervju för fem år sedan.
Nu har ett decennium snart förflutit, sedan besluten om att åter upprusta Gotland. Intressekonflikten, mellan försvaret och den regionala utvecklingen, blir fortfarande allt tydligare.
Det handlar inte bara om stopp för små fritidshus i Tofta, utan även om sådant som satsningar på förnybar energi – och offentliga byggnader. Försvarsmaktens negativa inställning till en ny skolbyggnad i Västerhejde, tidigare i år, vållade en hel del debatt.
– Där har försvaret fortfarande en del att förklara, jag tror inte någon annan förstår varför det blev nej, säger den gotländska riksdagsledamoten Hanna Westerén (S) – och tillägger:
– Det är svårt att komma ifrån Försvarsmaktens intressen i det säkerhetspolitiska läget som vi har, men det måste ändå finnas en samexistens. Försvaret kan inte i alla lägen övertrumfa allt annat och nuvarande situation är ohållbar.
Tidigare i år tog Hanna Westerén plats i riksdagens försvarsutskott. Enligt henne är intressekonflikter ett vanligt samtalsämne där:
– Jag tycker att vi pratar mer om det än jag hade vågat hoppats, det är ett närvarande perspektiv.
Har det gett några konkreta resultat?
– Både ja och nej. Vi är relativt överens om den försvarspolitiska inriktningen, men gällande uppbyggnaden av det civila försvaret och samexistensen så spretar det en del.
Behövs det en översyn av Miljöbalken eller annan lagstiftning?
– Det kan vara ett alternativ, men att ändra lagar tar lång tid. Regeringen kan åstadkomma mer med den verktygslåda som redan finns, men med tydligare direktiv. De måste peka ut vilka områden som gäller för olika verksamheter och vad som är möjligt på olika platser. Då slipper vi en massa ansökningar där det bara blir nej, nej, nej.
”Försvaret kan inte i alla lägen övertrumfa allt annat”, menar Hanna Westerén (S).
En av Hanna Westeréns tidigare riksdagskollegor är centerpartisten Lars Thomsson. Så sent som 2022 trodde han att en lösning på den intressekonflikten var på gång, efter behandlingen av hans motion med rubriken ”samexistens mellan militära och civila verksamheter”.
Thomssons motion blev egentligen avslagen – men själva kärnan gick ändå vidare till regeringen, vilket räckte för att inge förhoppningar:
– Det här är en seger och ett steg i rätt riktning för Gotland och utvecklingen här, jublade centerpolitikern då.
Nu jublar han inte längre.
För strax efter denna framgång kom en svidande valförlust; Centerpartiet miste sin gotländska riksdagsplats och samtidigt bytte Sverige regering.
– När den nya regeringen tillträdde sopades det här helt under mattan. De ansåg bara att Försvarsmaktens intressen har företräde, punkt slut, berättar Lars Thomsson.
Så beslutet som riksdagen fattat slängdes i papperskorgen?
– Ja, absolut, det blev helt stoppat. Och jag hör inte att öns nuvarande riksdagspersoner jobbar med det här överhuvudtaget.
Enligt Lars Thomsson (C) har samexistensen ”sopats under mattan” av regeringen.
På ”Gotlandsbänken” i riksdagen sitter numera, vid sidan av Hanna Westerén, i stället moderaten Jesper Skalberg Karlsson.
Den sistnämnde är alltså den gotlänning som faktiskt representerar ett regeringsparti. Enligt honom är det juridiken som behöver en översyn:
– Det behövs ny och bättre lagstiftning som kan göra att skavet bli mindre. Många är positiva till försvaret, men det är den här juridiska rävsaxen, med möjlighet att överklaga åt båda hållen, som skapar mycket frustration.
Och vad gör ni då, för att åstadkomma bättre lagstiftning?
– På Moderaterna Gotlands årsmöte i april behandlade vi ett förslag om bullerservitut, där man på förhand kommer överens om att inte överklaga. Det skulle vara ett bra verktyg att ha i verktygslådan, anser Skalberg Karlsson.
Helagotland har begärt ut alla överklaganden från Försvarsmakten gällande byggen på Gotland under senaste decenniet. Listan har även kollats mot Region Gotlands uppgifter. Ändå kan den anses inkomplett, eftersom det finns planer som på olika sätt lagts ner redan innan de nått bygglovsfasen.
Detta är dock inget nytt. Sådana servitut – det vill säga att man kan få igenom ett bygglov även inom ”bullerzoner”, mot löftet att aldrig överklaga försvarets verksamhet – har varit på tapeten tidigare.
Enligt Lars Thomsson har Moderaterna fått det här förslaget för länge sedan:
– Det är den enklaste lösningen och redan på min tid var jag överens med Moderaterna i försvarsutskottet om det. Men nu händer ändå ingenting, säger han.
Jesper Skalberg Karlsson verkar inte dela den bilden:
– Jag har inte hört frågan lyftas av andra partier. Men Moderaterna på Gotland kommer skicka det till vår partistämma, med hopp om att det ska bli hela partiets politik.
Kritiken gällande bristande engagemang, från hans sida, ger han inte heller mycket för:
– Jag lyfter Gotlandsfrågor i alla rum jag befinner mig i. Under den här mandatperioden har vi fått igenom mycket politik som berör Gotland, som nya elkablar, ny reservhamn, förändringar inom inrikesflyget...
Men nu gällde det ju försvaret och samexistensen?
– Det är en fråga jag diskuterar med andra moderater både i riksdagen och i regeringen. Så jag vill påstå att den är väldigt ”top of mind”.
Är det då något konkret på gång inom det området?
– Moderaterna på Gotland har ju vårt förslag från årsmötet som vi nu skickar till vår partistämma.
Den här juridiska rävsaxen skapar mycket frustration
Jesper Skalberg Karlsson (M)
Gotländsk riksdagsledamot
Under tiden breder den våta filten ut sig.
I Vibble har Erik Nilsén gett upp, efter många år av kamp mot myndigheterna. Han har sålt det omfattande markområdet vidare.
– Det blev en förlustaffär för mig, jag fick inte tillbaka det jag investerat.
Köpare blev vännen och kollegan Niclas Hanebring, som fortfarande hoppas att visionen kan bli verklighet i framtiden:
– Jag märkte att Erik hade tappat gnistan och tänkte att jag kan driva det här vidare. Tanken är fortfarande att vi ska få fler bostäder, säger han.
Niclas Hanebring valde att köpa marken söder om Vibble från Erik Nilsén – trots byggstoppet. Han hoppas att förutsättningarna ska ändras, helt enkelt.
Erik Nilsén anser att Gotlands utveckling just nu hämmas – men även att Försvarsmakten ”målar in sig i ett hörn”:
– Det här borde vara i deras intresse också, att de som flyttar hit får någonstans att bo.
Fotnot: Helagotlands ambition var att låta Försvarsmakten förklara sina ståndpunkter redan i del ett av denna artikelserie, men det har varit svårt att få till en intervju. Det nationella Högkvarteret, som hanterar byggplaner och eventuella överklaganden, kommer i stället att få svara i ett senare skede.