Redan i februari 2024 skrev jag två ledare där jag ifrågasatte användandet av granit för halkbekämpning.
Orsaken bakom mitt ifrågasättande handlade om den farliga mineralen kiseldioxid som ingår i bland annat granit. Kiseldioxid är även känt som kvarts vilket kan orsaka en mängd olika sjukdomar när det sprids som partiklar i luften.
På hemsidan för Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) kan vi läsa att ”förutom ökad risk för cancer innebär kvartsdamm i arbetet också ökad risk för att drabbas av sjukdomar som silikos, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärtinfarkt och reumatoid artrit”.
I en artikel, som också publicerades i februari 2024, uttalade sig forskaren Bertil Forsberg. Han ansåg då att det inte var en bra idé att byta kalkstenskross till granitkross, utan att först undersöka hur det påverkar hälsan.
”Effekten kan vara att halterna blir lägre men att luften ändå blir farligare för befolkningen.”
Trots varningarna införde regionen granitkross för halkbekämpning på Visbys gator.
Nu har vi delvis fått svar på det många undrat.
I en nyligen gjord rapport kan vi läsa att förekomsten av kisel i Visbyluften ökat sen införandet av granitkross som halkbekämpningsmedel. När jag kontaktar SLB-analys (Stockholms Luft- och Bulleranalys) som gjort rapporten kan de inte säga i vilken form kiseln uppträder i, då den analys de gjort inriktat sig på grundämnen.
Men bara att förekomsten av kisel ökat sen införandet av granitkross borde få Region Gotland att reagera. Beror förekomsten av kisel i de PM10 partiklar som analyserats att Visbyluften är full av kvartsdamm har regionen tagit oss ur askan och in i elden.
Rapporten som beställts för att utreda varifrån PM10 partiklarna härstammar ger inte några entydiga svar. Förekomsten av kalcium, där kalkstenen är boven, har inte minskat nämnvärt efter införandet av granitkross. Vilket i alla fall förvånar mig.
Samtidigt innehåller den yta av vägbeläggningen som ligger överst kalksten vilket då kan ses som orsaken till den höga förekomsten av kalcium. Användandet av dubbdäck på Gotland har ju en stor inverkan på det höga vägslitaget.
Det som oroar mig är att regionen nämnt att de tänker byta ut kalkstenen i vägbeläggningen mot granit. Det kommer säkerligen att minska den mängd PM10 som kommer från vägslitaget men riskerar samtidigt att öka förekomsten av kvarts i Visbyluften.
Hittills har de åtgärder som Region Gotland satt in för att minska förekomsten av PM10 i Visby inte gjort någon större skillnad.
Men i rapporten ges tre olika förslag som tillsammans skulle kunna förbättra luften i Visby.
Införandet av hårdare material till halkbekämpning, vilket redan är påbörjat, och möjligen orsak till de höga förekomsterna av kisel.
Minskad användning av dubbdäck, vilket måste föranledas av en mycket bred utredning då det även kommer att ha inverkan på trafiksäkerheten på Gotland som helhet så länge vi inte använder salt som halkbekämpning på öns vägar.
Ett alternativ är att förbättra parkeringsmöjligheter i Visbys utkanter och införa skyttelbussar till och från dessa parkeringar.
Det tredje förslaget är regionen också i gång med och det handlar om dammbindning. Något som kan hjälpa men som också innehåller salt vilket kan ställa till med problem både för naturen, grundvattnet och bilarnas kondition. Nu får vi se hur det försök som inletts fungerar, men jag och kollegan på GA, Mats Linder kan komma med ett fjärde förslag.
Ta upp det vägdamm som bildas mycket oftare och mycket bättre.
Det skulle minska förekomsten av både PM10 och det kvartsdamm som granitkrossen för med sig vilken kan ha gjort luften i Visby ännu farligare.