Partikelhalten av PM10 är för hög under för många dagar per år i Visby. Vid 18 tillfällen 2025 har gränsvärdet överstigits i Visby. Något som inte får överskridas mer än 35 gånger totalt över ett år.
Luften i Visby passerar gränsvärdena för tillåten andel PM10 alldeles för ofta. Något som konstaterats år efter år, men som Region Gotland ännu inte fått bukt med. Redan i år är 18 av totalt 35 dagar där man tillåts överskrida dygnsmedelvärdet på ön förbrukade.
Park- och trafikförvaltningen har beställt en rapport för att få vägledning i hur man ska arbeta och vilken metod man ska använda. Rapporten, som publicerades i februari 2025, är skriven Statens väg- och transportforskningsinstitut, med data från mättjänsten SLB-analys. Den lyfter flera intressanta aspekter av luftkvaliteten i Visby som tagits fram genom tester under vårvintern 2024 och jämfört med tidigare år.
Av rapporten framgår att skiftet av halkbekämpningsmedel från kalkkross till granitkross, vilket orsakat problem för cyklister som i större utsträckning drabbas av punktering, har haft en: ”Begränsad effekt på kalciuminnehållet i PM10 vilket i sin tur tyder på att det finns kvarvarande källor som bidrar och som inte påverkas nämnvärt av bytet.”
I rapporten jämförs också partikelhaltelerna av PM10 mellan år 2016 och år 2024. Där framgår att det finns betydande skillnader i hur mätningarna genomförts och det poängteras också att det år 2016 endast sandades med kalkstenskross på gatorna i Visby.
Ändå visar det sig att andelen kalcium, alltså det dominerande ämnet i PM10 i Visby, var lägre år 2016 än 2024 då granitkross användes som halkbekämpningsmedel.
Åtgärden att byta från kalkstenkross till granitkross verkar alltså inte ha gjort Visbyluften bättre. Therese Bendelin menar dock att det finns andra fördelar med det nya materialet.
– Rapporten indikerade att vägdammet, det kommer inte företrädesvis från halkbekämpningsmedlet som vi använder utan tillförs till platserna. Fördelarna med det nya materialet är att det går att städa upp tidigare under säsongen vilket underlättar städning.
Vi har valt att genomföra en åtgärd i taget.
Therese Bendelin
Chef på park- och trafikavdelningen, Region Gotland
Therese Bendelin menar att det istället finns andra tänkbara teorier gällande varifrån vägdammet härstammar.
– Antagligen från grusvägar, halkbekämpningsmedel från andra delar av ön samt också självklart från nedslitning av vägbanan. Vi har som bekant en hög andel fordon med dubbdäck på Gotland, vilket påverkar nedslitningen av vägbanan.
I Region Gotlands egen åtgärdsplan från 2019 står det att en åtgärd är att ta bort mängden kalksten som blandas i beläggningen som används på vägarna, för att kunna minska det skadliga dammet. En inventering ska ha påbörjats redan 2019, Therese Bendelin förklarar så här:
– Vi har inte lagt om vägar så ofta så att vi skulle kunna ha lagt om alla sedan 2019. När vi lägger ny beläggning över hela ön i dag, så är andelen kalksten lägre än tidigare. Vi lägger på ett hårdare material nu än tidigare för att minska nedslitningen.
Är det ur en ekonomisk aspekt eller en miljöaspekt som inte beläggningen bytts ut snabbare?
– Dels en ekonomisk aspekt, men också en praktisk. Vi kan inte stänga av alla vägar samtidigt för att byta beläggningen.
En hög med granitkross från förra årets vår/vinter.
Förutom att byta halkbekämpnigsmedel har Region Gotland gjort andra åtgärder sedan programmet antogs 2019. Man har anpassat städning av gator, testat dammbindning med vatten, sänkt hastigheten från 50 till 40 för att minska tung trafik i Visby och leda om till ringleder runt staden samt utökat mätdata av partikelhalter. Trots alla dessa åtgärder är luftkvaliteten i Visby just nu sämst i landet.
– Vi har gjort en hel del skulle jag vilja säga för att minska partikelhalten. För att kunna utvärdera på ett rimligt sätt har vi valt att genomföra en åtgärd i taget. Sen vill vi inte påverka trafiken mer än vad som krävs, säger Therese Bendelin.
Under förra hösten sänktes hastigheten i Visby från 50 till 40. En del för att förbättra luftkvaliteten.
Förutom att byta halkbekämpningsmedel krävs fler insatser för att minska halterna av PM10. Statens väg- och transportforskningsinstitut skriver att ett dubbdäcksförbud i Visby bedöms kunna förbättra luftkvalitet.
– Luftkvaliteten är en jätteviktig fråga för oss, för alla. Men det är också trafiksäkerheten och trafiktillgängligheten. Inför vi ett dubbdäcksförbud så måste det verkligen till ett förarbete för att se där det är möjligt. Vi behöver säkerställa tillgängligheten till Visby även för de som måste ta bilen.
Är tillgängligheten viktigare än hälsan?
– Nej, det tycker jag inte att den är. Men samtidigt måste alla kunna ta sig till Visby även om man bor på landsbygden.
Finns det några konkreta planer kring en dubbdäcksbegränsning, om nu detta tros förbättra luften i Visby?
– Vi arbetar med ett nytt åtgärdsprogram för 2025 och framåt. Vi håller inte på med någon utredning kring dubbdäck just nu, utan vi avvaktar det nya åtgärdsprogrammet så får vi se vad den säger. Men det är klart att dubbdäcksbegränsning kommer diskuteras där, det är jag övertygad om.
Luften i Visby blir inte bättre. Trots att åtgärder gjorts under flera år.
Mätstationen vid Österväg i Visby har redan vid 18 tillfällen uppmätt halter som överskrider det tillåtna gränsvärdet.
Ytterligare en slutsats som slås fast i rapporten är att halkbekämpning med hjälp av saltlösning, som man använder i många andra kommuner i landet, vore ett alternativ även för Gotland. Något som inte använts på ön sedan vintern 1986/1987.
– Det hänger ihop med miljö- och vattensituationen. Vi behöver säkerställa riskerna innan en sådan metod skulle kunna användas. Hur påverkar saltet växtligheten på Gotland? Hur påverkar det grundvattnet? Miljöpåverkan skulle bli betydligt större, även om det kanske inte hade varit omöjligt att använda salt. Det kräver en stor omställning.
Om det kan gynna hälsan, finns det inte stora fördelar bara där?
– Vi behöver alltid väga olika alternativ. Det är klart att det är inte omöjligt. Men vi behöver titta på konsekvenserna av salt ur ett miljöperspektiv. Även grundvattnet är ett viktigt livsmedel och behöver hålla kvalitet.
Grus på Norra hansegatan i Visby där en intilliggande skola valt att stänga delar av skolgården på grund av den dåliga luftkvaliteten.
Allra längst ned i rapporten går att läsa: ”Dammbindning är erfarenhetsmässigt effektivt för att dämpa höga partikelhalter, men åtgärdar inte grundproblemet.”
– För att lösa grundproblemet så vet vi att det krävs fler åtgärder. Det handlar om beteenden som behöver ändras och ser man till exempel på dubbdäcksanvändning, så är det kontroversiellt och tar tid.