Till vardags studerar både Lovisa Samell och Astrid Grip Sommelius tredje året på naturvetenskapsprogrammet på Norra Real i Stockholm. En prestigefull gymnasieskola, centralt belägen i huvudstaden. Men den här veckan har tunnelbana och mattelektioner bytts mot åkrar och kor på en bondgård i Follingbo. Syftet är att lära sig mer om lantbruk.
– Det låter lite hemskt att säga, men man är ju en stockholmare som bara ser mat i butiken. Det är extremt kul att vara här och lära sig hur allt går till, säger Lovisa Samell.
Båda tjejerna har en begränsad erfarenhet av lantbruk sedan tidigare.
– Vi odlar lite potatis och zucchini hemma. Men jämfört med här är det ju i väldigt liten skala, säger Astrid Grip Sommelius.
– Och så har man väl mött lite kossor och så när man varit på landet, lägger Lovisa Samell till.
Trots att de bara varit på gården i mindre än ett dygn har de redan hunnit med en hel del. Att vara på plats och ta del av de vardagliga rutinerna har både bidragit till ökad förståelse och respekt för lantbrukare.
– Det handlar inte bara om att ta hand om djur, man är också företagare, ekonom och veterinär. Samtidigt måste man hålla koll på lagar och hållbarhet. Det är så himla brett, konstaterar Lovisa Samell.
Man får både ökad förståelse och respekt för bönderna
Lovisa Samell
Gymnasieelev på Norra Real i Stockholm
Projektet med att besöka gotländska gårdar startade på Norra Real för ungefär 30 år sedan, då med namnet ”Matkassen”. Syftet var att eleverna skulle få möjlighet att följa matens väg ”från jord till bord”. Med tiden har konceptet utvecklats. I dag tittar eleverna mindre på specifika matvaror och mer på lantbruk generellt.
– Men grundsyftet har alltid varit samma. Elever som bor i städer måste förstå hur mat kommer till, säger gymnasieläraren Rolf Klinth som varit en del av projektet i 25 år.
Syftet beskriver han som ”nästan existentiellt” – ett glapp mellan stad och landsbygd som bidrar till en oförståelse för hur ekosystemet fungerar.
– Att lyfta landsbygdens roll har alltid känts som en stor och viktig del i det här, säger Rolf Klinth.
I år deltar 33 elever, där samtliga placerats ut på olika gårdar runt om på Gotland. Veckan avslutas med ett besök på slakteriet. Med på resan finns även tre av klassens lärare.
– Det mest intressanta är hur snabbt det går. Vi släpper av eleverna på gårdarna så som vi ser dem i skolan varje dag. Ett halvt dygn senare har de redan kommit in i allt, säger samhällskunskapsläraren Malin Ahlgren.
Anledningen till varför eleverna åker till just Gotland är delvis för att det är smidigt att ta sig hit från Stockholm. Men också på grund av antalet familjedrivna jordbruk på en relativt liten yta.
– För hundra år sedan kände alla någon som bodde på en gård, så är det inte i dag. Glappet ökar med tiden. Det gör det ännu mer angeläget att öka förståelsen för hur maten hamnar i butikerna, säger naturkunskapsläraren Göran Dessen.
Gården i Follingbo drivs av Ida och Niclas Lindberg. Det här är tredje året de välkomnar stockholmselever hem till sig – ett både roligt och viktigt koncept menar paret.
– Ungdomarna får en chock när de kommer hit och inser hur mycket arbete som krävs för att få fram mjölk. Men också när de förstår helheten på en gård. Korna äter foder som vi har skördat och sen hamnar deras gödsel på åkrarna. Vi har som ett eget kretslopp, det förvånar många, berättar Ida Lindberg.
En annan betydelsefull del med projektet är att slå hål på fördomar som, enligt Ida och Niclas Lindberg, finns om lantbrukare, exempelvis vad gäller övergödning och konstgödsel.
– Många tror att det är böndernas fel. Eller att det är vårt fel att klimatet är dåligt för att korna fiser, istället för att tänka på alla flygplan, bilar eller vårt levnadssätt. Sprider vi kunskap till eleverna här, tar de med sig det hem och så blir det ringar på vattnet, hoppas Ida Lindberg.