Helagotland.se rapporterade för drygt tre veckor sedan om att länsstyrelsen efterlyste svar om vem som lagt upp en cirka 100 meter lång och sex meter hög jordhög intill Skrubbs travbana i Visby.
LÄS ÄVEN: Den enorma jordhögen kan vara olaglig
Ägare till marken är Region Gotland och därför skickade länsstyrelsen sina frågor dit. Länsstyrelsen undrade vad högen gör där, vem som lagt upp den och om det finns marklov för åtgärden då jordhögen är placerad på alvarmark och enligt länsstyrelsen kan ha skadat naturvärden.
Nu har regionen svarat, och det är genom Gotlands travsällskap som arrenderar marken som man nu fått besked om jordhögens historia och dess syfte. Regionens ansvariga skriver att man som markägare inte haft kännedom om högen. Från Gotlands travsällskap meddelar man att högen eller dess innehåll har en historia som sträcker sig långt bakåt i tiden. Tidigare ägde Fortifikationsverket marken öster om Visbytravet och det var under den tiden som det mesta av massorna till jordhögen lades upp på platsen, enligt travet. Massorna består i huvudsak av gammalt banmaterial men platsen har enligt travet genom åren också nyttjats av privatpersoner till att dumpa trädgårdsavfall och annat. Travsällskapet själva har slutat dumpa banmaterial vid den aktuella högen. I den förra artikeln angav Visbytravets banchef att högen fick sitt nuvarande utseende för cirka ett år sedan.
När det gäller frågan om ansvaret för jordhögen så har travsällskapet bara framfört att det fanns tillstånd från Fortifikationsverket som kan ha upprättats för 30-40 år sedan, enligt vilket man sedan bara fortsatt dumpa jordmassor fram till modern tid. Regionen kan också konstatera att det inte gjorts någon ansökan om marklov eller bygglov.
Nu återstår det för länsstyrelsen att fortsätta utröna om det gjorts någon överträdelse.
– Det är minst sagt snårigt i nuläget, vi har inte hunnit analysera frågan ännu och inte kommit fram till hur vi ska gå vidare. Det är oklart om det har begåtts någon överträdelse och vem som i så fall är ansvarig myndighet, säger Mimmi Skog, naturvårdshandläggare vid länsstyrelsen.
– Eftersom det är 30-40 år sedan som man fick lov av Fortifikationsverket att göra det här så var det också långt innan miljöbalken trädde i kraft, vilket skedde 1998. Om jordhögen tillkom redan för 30-40 år sedan så var ju skadan redan skedd. Det är oklart vilka bestämmelser som gällde vid den tiden och det gör det till en komplex utredning, fortsätter hon.