Den senaste tidens så kallade fredsförhandlingar har bland annat inneburit politiska utspel från USA, omröstningar i FN, samtal med Ryssland, krismöten i Europa, förhandlingar i Saudiarabien och en sammandrabbning i Vita huset mellan presidenterna Donald Trump och Volodymyr Zelenskyy.
– Det är en ny situation i och med USA:s kursändring. Det vi står inför är antingen en fortsättning av kriget eller en fredsuppgörelse, säger sommargotlänningen Jan Eliasson, som tidigare har varit fredsförhandlare, utrikesminister och vice generalsekreterare för FN.
Från den amerikanska presidenten Donald Trump har det kommit flera utspel mot Ukraina, samtidigt som hans administration leder samtal om vapenvila och ett eventuellt fredsavtal med Ryssland.
– Får man ett dåligt avtal, som Ryssland och till och med USA påtvingar Ukraina, då kan jag säga det från min egen erfarenhet, att orättvisa fredsavtal och ojämna och obalanserade fredsavtal är väldigt farliga avtal. Därför att de leder oftast till nya krig, säger Jan Eliasson.
Utan löfte om säkerhetsgarantier och risk för minskat militärt stöd från USA, går Europa samman för att öka sin upprustning. För Gotlands del har de senaste årens försvarsanslag redan återmilitariserat ön.
– Där tycker jag att det har varit en snabb utveckling. Man kan beklaga att Gotland inte fick behålla sin militära närvaro, det beklagar jag själv, men det är som det är. Det sker en uppladdning och förstärkning nu, som är viktig för att Gotland har en central position i Östersjön, säger Jan Eliasson.
”Det är mycket som förändras nu. Det är både utspel från USA och EU, så att det händer nya saker hela tiden”, säger Peter Mattson, gotlänning som är lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
En rapport från Kungliga krigsvetenskapsakademin, ledd av P18:s gamla regementschef Karlis Neretnieks, visar hur konflikten skulle kunna sprida sig hit.
– Den har som utgångspunkt att USA drar ner på sitt engagemang i Europa och Gotlands betydelse är en av punkterna, säger gotlänningen och försvarsexperten Peter Mattson.
En av rapportens slutsatser är att antalet krigsförband på Gotland bör fördubblas, för att kunna stå emot ett angrepp på ön tills andra styrkor kan mobiliseras. Två framtida krigsscenarier har konstruerats, en för år 2028 och en för 2032, där Baltikum och Norden kan anfallas efter en längre vapenvila.
– Det kan vara så att ryssarna flyttar fram sina positioner och det är ju sådana saker som dyker upp nu i diskussionerna också. Jag tolkar det som krigsvetenskapsakademin säger här, att det är en sådan hotbild och sådana scenarier som de är oroliga för. I alla fall i worst case-varianten, säger Peter Mattson, med betoning på att det är ett värsta tänkbara scenario.