Gotlandsbolagets styrelseordförande Ann-Marie Åström.
Det går bra för Gotlandsbolaget. När rederiet nyligen presenterade sin bokslutskommuniké över 2024 framgick det att man i fjol ökade sina intäkter med cirka 260 miljoner kronor – till sammanlagt 2,6 miljarder – jämfört med året dessförinnan. Samtidigt gjorde bolaget ett sammanlagt resultat på ungefär 500 miljoner kronor.
De positiva siffrorna ser i år även ut att gynna Gotlandsbolagets aktieägare i ovanligt hög grad. Inför den kommande bolagsstämman i juni föreslår bolagets styrelse att årets utdelning ska bestämmas till 20,30 kronor per aktie. Om förslaget röstas igenom kommer det att innebära den största utdelningen under hela 2000-talet – och kanske någonsin.
Sedan millennieskiftet är trenden nämligen tydlig. 2000 beslutade bolagsstämman om en utdelning på en (1) krona per aktie. Året därpå bestämdes utdelningen till 1,60 kronor. Sedan dess har summan – med vissa mindre variationer – ökat något för varje år.
Det enda stora undantaget är bolagsstämman 2020, som hölls när coronapandemins effekt på besöksnäringen redan var tydlig. Då röstade stämman för att inte ha någon utdelning alls. Bortsett från det växte utdelningen emellertid stadigt, men långsamt, under hela 2000-talet. 2024 slogs den fast till 9,80 per aktie.
Men nu föreslår styrelsen alltså en utdelning på 20,30 kronor – mer än en fördubbling jämfört med fjolåret. Med ett sammanlagt aktieantal på 2,5 miljoner innebär det att cirka 50 miljoner kronor ska betalas ut till aktieägarna.
Varför kommer styrelsens förslag just i år? Helagotland har sökt ordföranden Ann-Marie Åström, som genom bolagets kommunikationschef har avböjt att ställa upp på en intervju. I stället har hon skickat skriftliga svar på våra frågor.
Enligt Ann-Marie Åström är styrelsens förslag en konsekvens av den nya utdelningspolicy som Gotlandsbolaget införde under fjolåret. En policy som bland annat tillkom med anledning av att bolaget i november 2022 noterade sina aktier på börsen Nasdaq First North. Ann-Marie Åström uppger att policyn innebär att ”minst 10 procent av justerat resultat efter finansnetto” ska delas ut till aktieägarna.
”Utdelningen har varit en fråga som tagits upp av aktieägare vid våra årsstämmor de senaste åren och i samband med att aktien noterades på First North fastställde styrelsen en ny utdelningspolicy. Utdelningen följer då årets resultat och kan bli högre än förra året, men även lägre”, skriver hon i ett mejl.
Har det funnits ett tryck på att öka utdelningen?
”Många mindre aktieägare har efterfrågat en högre utdelning, som även efter förändringen i utdelningspolicy kan anses vara restriktiv. Vi bedriver en kapitalintensiv verksamhet och fokus har varit, och är, att bygga en stark kassa för att kunna göra investeringar i verksamheten”, skriver Ann-Marie Åström.
Genom sitt bolag Trojaborg innehar Björn Nilsson och Ann-Marie Åström cirka 80 procent av rösterna på bolagsstämman.
De mindre aktieägarna till trots – om stämman säger ja till utdelningen kommer större delen av de 50 miljonerna att hamna hos Ann-Marie Åström och hennes bror Björn Nilsson. Båda är barn till nyligen bortgångna Eric D Nilsson, som under flera decennier satt på tunga poster inom Gotlandsbolaget. Och precis som sin syster återfinns även Björn Nilsson i den nuvarande bolagsstyrelsen.
Dessutom äger de genom sitt företag Trojaborg ungefär 60 procent av rederiets aktier. Om förslaget på utdelning godkänns av årsstämman – där företaget innehar cirka 80 procent av rösterna – kommer Ann-Marie Åström och Björn Nilsson att få dela på runt 30 miljoner kronor.
Även styrelseledamoten Jonas Åman kan i så fall vänta sig klirr i kassan. Hans företag Svenska stålbyggen invest är nämligen den näst största aktieägaren i Gotlandsbolaget, och skulle enligt förslaget få en utdelning på cirka 5 miljoner kronor.