Därför dammar det så mycket just nu

Tusentals ton sand och grus ska bort från gatorna. I år ska luftkvaliteten i Visby mätas under sopningen – detta för att se hur testet med "importerad" granit fallit ut.

Foto: Sofie Regnander

GOTLAND2019-03-01 10:03

Ett säkert vårtecken är här, teknikförvaltningen är i full färd med att sopa bort sand och grus från gatorna. I år kom arbetet igång redan i början av februari, vilket är rekordtidigt.

– Vi har börjat med grovsopning. Det innebär att vi tar bort grövre strängar som ligger runt om på vägarna, säger Isak Malm, enhetschef vid gata och park hos teknikförvaltningen.

De insatser som nu görs innebär att det dammar en hel del. Många har frågat sig varför vatten inte används för att binda dammet.

– Vi är medvetna om att det dammar nu, men det är för kallt för att använda vatten. Använder vi vatten så kan det bidra till halka på vägarna och det kan vi inte göra, säger Isak Malm.

LÄS MER: Tusentals ton sand sprids på gatorna

Temperaturen kan gå ner under nollgradigt, vilket skulle innebära risk för att ishalka skapas på vägarna om vatten används för att binda dammet. Det är stora mängder grus som ska bort från vägarna, teknikförvaltningen lägger ut 2 000–3 000 ton varje vinter.

– Gruset som samlas upp används i när VA är ute och gräver. Det kan handla om att fylla igen rördiken och liknande. Återbruk helt enkelt, med omsorg om skattemedlen, säger Isak Malm.

Under vårens sopning kommer luftkvaliteten mätas. Ett mätinstrument har satts upp på Östercentrum och det ska mäta hur partikelhalten i luften påverkas av ett experiment som regionen gör. Försöket handlar om att grus från granit forslats till Gotland, detta har använts till halkbekämpning kring Visby. Vägarna kring Gutavallen och Östercentrum, samt gångvägar och parkeringsplatser innanför har sandats med grus från granit.

LÄS MER: Nya åtgärder mot farliga partiklar i luften på ön

– Vi vill se hur partikelhalterna i luften påverkas. Fler mätare kommer sannolikt upp i området, säger Isak Malm.

Det handlar om så kallade Pn10-partiklar, vilka är de mest skadliga partiklarna som förorenar luften. Visar resultaten att luftkvaliteten förbättras av att granitgruset använts så blir det en kostsam historia för regionen. Den sand som teknikförvaltningen använder kostar runt 100 kronor tonnet. Granitgruset kostar 400 kronor per ton, alltså fyra gånger så mycket.

– Granit finns förstås inte på Gotland, så det måste skeppas hit. Det skulle krävas en rejäl pråm för att få hit det, konstaterar Isak Malm.

Han påpekar också att det är sand från Gotland som används som halkbekämpning på öns vägar. Krossad kalksten används på gång- och cykelvägar.

Partiklar

Partiklar påverkar fler människor än någon annan luftförorening och skadar hjärta och lungor. Ultrafina partiklar (mindre än 10 mikron) är de mest skadliga. Dessa ultrafina partiklar är skadliga redan i små koncentrationer.

Enligt teknikförvaltningen är användningen av dubbdäck på gotländska vägar en tänkbar orsak till det fina damm som förekommer. Äldre asfalt på gotländska vägar innehåller kalksten, vilken misstänks rivas upp av dubbdäcken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om