Anders Juhlin är enhetschef inom Region Gotland, med ansvar för Visbys gatunät. De har som mål att det vid halka ska vara färdigsandat till klockan sju på morgonen.

– Korsningar, rondeller, gång och cykelvägar och den mest använda trottoarer längs de större gatorna i det vi kallar ”skede ett”, de högst prioriterade stråken, berättar han.

I skede två sandas de mindre gatorna. Dessutom kompletteras sandningen vid behov under dagen, på måndagen kompletterades exempelvis området runt lasarettet.

Artikelbild

Centrala Visby, som Östercentrum och de stora p-platserna, liksom de större backarna sandas för andra året med granitkross, vilket ligger kvar bättre än den brunsand som ännu används till gatorna.

Halkan är nyckfull, särskilt när det inte ligger snö på marken. När som helst kan den slå till.

Ibland sandas det förebyggande, som när ett tunt lager snöpuder fallit.

– Då kan sanden bättre frysa fast och så har vi det ”sandpappret” som grund sedan, säger Anders Juhlin.

Artikelbild

| Under förra veckan inföll några riktigt hala dagar på Gotland.

Med åren har han utvecklat en fingertoppskänsla i att känna av vart vädret tar vägen, men han har förstås även teknisk hjälp. Via ett specialprogram på sin dator där han kan följa radarbilder och ta beslut därefter.

Skulle du, som yrkesman, säga att det är halt på Gotland just nu?

Artikelbild

| Anders Juhlin och Ulf Almgren vid Region Gotland.

– Jo, lite halt är det. Då gäller det att anpassa hastigheten och tänka smart.

Förra säsongen ströddes omkring 1500 ton sand ut på Visby gator. Till det kom det som strötts över cykelvägar, trottoarer och skolgårdar. Det är dock lång från de senaste vargavintrarna, runt 2010-2011. Då landade mängden som mest på mäktiga 3 400 ton.

Artikelbild

| Här har man det glatt.

När sanden under våren samlats upp deponeras den på teknikförvaltningens tomt på Skarphäll, där den saneras från skräp. Sedan tas prover för att upptäcka eventuella föroreningar.

– Över lag har vi väldigt ren sand på Gotland, oftast återanvänds den till exempelvis rördiken, säger Anders Juhlin.

Det statliga vägnätet delas av två entreprenörer, Peab sköter snöröjning och halkbekämpning på södra Gotland, Nybergs entreprenad sköter Romavägen och norrut.

Johnny Pettersson håller i sandningstrådarna på Nybergs:

– Är det halka sandar vi tidigt på morgonen så det är klart när morgontrafiken kommer igång. Då kör vi det stora vägnätet, som 140-vägarna, Dalhemsvägen och några till, säger han.

Prioritet har också Färjeleden och de många rondellerna, sandningen av dessa tajmas med Gotlandsbåtens ankomst.

Raksträckor halkbekämpas praktiskt taget inte alls, fokus läggs istället på kurvor, korsningar, busshållplatser och liknande.

De mindre av Trafikverkets vägar sandas mer sällan, några gånger per vecka vid behov.

Nybergs har som mest åtta enheter igång, plus två som kör cykelvägarna. Det är stora mängder sand som läggs på vägarna, omkring 150 ton krossat flis per omgång, där kornens storlek ligger på två till fem millimeter.

Sandningen är färskvara och kan vid ogynnsamt halkläge få göras om flera gånger per dygn:

– Främst den tyngre trafiken blåser bort sanden, det är flera ton som försvinner, säger Johnny Pettersson.

Värsta väderläget anser han är snödreven, de är svåra att hålla efter men med åren han snöröjningsarbetarna lärt sig var det oftast driver igen.

– Värst för trafikanterna är nog ändå snömodden, då är känslan att man surfar ovanpå slasket, säger Johnny Pettersson.

Trafikverkets krav är att snöröjning ska ske då snötäcket överstiger två centimeter.