I början av januari stängdes en manlig anställd inom Region Gotlands hemtjänst av från sitt arbete. Orsaken var misstankar om att han skulle ha våldtagit en äldre kvinna som han besökte i jobbet. I mitten av mars gick regionen ut med att man hade utrett händelsen enligt Lex Sarah, samt anmält den till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).
Kvinnan som skulle ha utsatts för övergreppet polisanmälde även det inträffade, men i tisdags kunde Helagotland avslöja att förundersökningen lades ner i slutet av februari. Av nedläggningsbeslutet framgår att åklagaren Susanne Wihlborg – som inte vill kommentera sitt beslut – inte anser sig kunna bevisa att mannen gjort sig skyldig till brott.
Av Lex Sarah-utredningen framgår att den misstänkta våldtäkten ska ha inträffat strax efter årsskiftet, när den utpekade mannen gjorde ett kvällsbesök hos kvinnan. Det som sker – enligt Lex Sarah-utredningen under ett toalettbesök – leder bland annat till att kvinnan börjat blöda. Hon ska därefter ha varit ”mycket ledsen, rädd och orolig” över att mannen skulle besöka henne igen.
Redan följande dag berättade kvinnan om vad som hade hänt för en annan person som arbetar i hemtjänsten. Men enligt regionens utredning dröjde det sedan fem dagar innan enhetschefen fick höra talas om den misstänkta våldtäkten. Och då skedde det genom att kvinnan själv sökte kontakt med chefen och bad om att få bli uppringd. Samma dag stängdes mannen av från sitt arbete med bibehållen lön.
När Helagotland träffar hemtjänstchefen Magnus Björk och socialförvaltningens kvalitetschef Öystein Berge för att ställa frågor om händelsen framhåller de att regionen ser väldigt allvarligt på det inträffade.
Dagen efter det här misstänkta övergreppet fick en annan i personalen veta vad som ska ha hänt. Varför rapporterade inte den personen genast vidare det till chefen?
– Vi hade önskat att det hade gått snabbare. Sedan är det sällan helt svart eller vitt för den medarbetare som behöver ta beslutet i en sådan situation, säger Magnus Björk och fortsätter:
– I det här fallet hände det under helgen, så medarbetaren behövde göra avvägningen om det var tillräckligt allvarligt för att ringa till chefen trots att hen var ledig. Men i efterhand önskar vi som sagt att chefen hade kunnat få informationen och agera tidigare.
Varför finns det inte tydligare rutiner för hur sådan information ska föras vidare?
– Jag skulle säga att själva rutinerna är tydliga, utifrån hur Lex Sarah fungerar. Men sedan behöver vi jobba vidare och bli bättre på att följa dem, säger Öystein Berge.
Men borde chefen ha kontaktats trots att det var helg?
– Ja.
Kvinnan ska ha fått stöd av hälso- och sjukvården efter det misstänkta övergreppet. Och trots hennes oro framgår det av regionens utredning att hon även efter händelsen har förtroende för den personal från hemtjänsten som hon känner sedan tidigare.
– Men om någon som får hemtjänst känner sig osäker och otrygg är det jätteviktigt att vi har en dialog med den personen, så det har vi såklart haft, säger Magnus Björk.
Av Lex Sarah-utredningen framgår det att regionen informerat om möjligheten att polisanmäla händelsen. Men varför gjorde inte regionen en egen polisanmälan?
– Vi upplever att det blir bättre när brukaren gör anmälan, vilket skedde i det här fallet. Då får man själv välja när man ska gå till polisen och kan styra processen på ett helt annat sätt. Om vi polisanmäler i någon annans namn så fattar vi på sätt och vis det beslutet åt personen. Och det blir inte alltid så bra, säger Magnus Björk.
– Sedan har vi möjligheten att polisanmäla i vissa fall. Och inför en sådan bedömning så för vi ofta en dialog med polisen, säger Öystein Berge.
Som Helagotland tidigare har rapporterat pågår i nuläget ytterligare tre Lex Sarah-utredningar kopplade till den avstängda mannen. Utredningarna ska enligt Magnus Björk och Öystein Berge handla om händelser som tre olika brukare var med om under 2024 – varav en så tidigt som i januari det året.
– Vår bedömning är att det är en typ av övergrepp av sexuell art. Men sedan finns det ju olika variationer i de olika fallen, vilket gör det ganska komplicerat, säger Öystein Berge och tillägger att de tre nya utredningarna förhoppningsvis kan skickas in till Ivo innan påsk.
Han vill – med hänvisning till de utsattas integritet – inte säga något om huruvida de tre brukarna ska ha utsatts för flera misstänkta övergrepp av mannen, eller om det handlar om enstaka tillfällen. Öystein Berge och Magnus Björk säger sig inte heller veta om det har inletts någon förundersökning om brott i något av de tre fallen.
– Polisen har ju samma information som vi. Och sedan är det de som tar ansvar för om det är sådant som ska leda till en förundersökning, säger Magnus Björk.
Magnus Björk har tidigare uppgett att socialförvaltningen vill invänta den första polisutredningen innan man beslutar om den utpekade anställdas framtid. Men trots att den alltså lades ner i slutet av februari vill han ännu inte ge ett klart svar i frågan.
– Vi behöver göra en bedömning om den här personen kan utföra det uppdrag som vi kräver av någon som jobbar i hemtjänsten. Kanske är det ett agerande som gör det omöjligt att fortsätta? Det är den frågan vi behöver besvara, säger Magnus Björk.
Men vad tänker ni i nuläget? Kan personen jobba kvar?
– Det är det vi ska försöka komma fram till. Jag förstår om många har tankar om det. Men från ett arbetsgivarperspektiv så måste vi lyssna på vår medarbetare och se till dennes rättigheter också, säger Magnus Björk.
Mannen har i nuläget varit avstängd med bibehållen lön i cirka två och en halv månad. Enligt Magnus Björk kan avstängningen komma att förlängas ytterligare, i väntan på att regionen beslutar vad som ska hända med anställningen.
– Men vi hoppas kunna vara där innan sommaren. Vi har inget intresse av att dra ut på en sån här process.
I sin roll som kvalitetschef är Öystein Berge ofta inkopplad vid misstänkta avvikelser och missförhållanden inom den gotländska omsorgen. Trots det säger han sig aldrig tidigare ha varit med om hur en rapporterad händelse växt ut till fyra olika Lex Sarah-utredningar.
Är det här det allvarligaste fallet du har jobbat med?
– Det är svårt att jämföra allvarlighetsgrad. Men sådana här händelser drabbar enskilda individer på ett fruktansvärt sätt. Det är väldigt tungt. Men det är också viktigt att vi pratar om det, säger Öystein Berge.
Hur ska ni undvika att det händer något liknande igen?
– Bättre dokumentation i verksamheten och mer dialog mellan personalen om när man ska anmäla sådant man får reda på. Och att man ska vara lite snabbare med att prata om misstankar som kan uppstå. Det är flera olika pusselbitar som tillsammans gör det bättre, säger Magnus Björk.