I Norge mår journalisterna bäst i världen

Snötäckta fjäll i Norge - det land där pressfriheten mår bäst i världen, enligt organisationen Reportrar utan gränser.

Snötäckta fjäll i Norge - det land där pressfriheten mår bäst i världen, enligt organisationen Reportrar utan gränser.

Foto: Gunnar Lier

Krönika2025-05-10 09:05
Detta är en ledarkrönika. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Vi lever i en värld där medias frihet är en självklarhet. Men den friheten är definitivt satt under hård press.

Kartan över hur pressfriheten i världen ser ut har etsat sig fast i mitt huvud. 

Reportrar utan gränser publicerade pressfrihetsindexet för en vecka sedan. Världskartan domineras av en illröd färg, den som beskriver länder där medias situation är mycket svår. Katarina Hedström skrev om detta i en ledare i samband med pressfrihetens dag. Men det tål att upprepas vilken tuff tid många journalister i världen just nu upplever och under vilka omständigheter de tvingas jobba.

Pressfrihetsindexet som publicerades första gången 2002 har aldrig sett mer dystert ut än nu, mätt med vårt självklara frihetstänk. Journalisters förhållanden är dåliga och direkt farliga i hälften av världens länder. I stormakter som Kina och Ryssland är läget mycket svårt. I Trump-landet blir det allt tuffare för journalister.

Bra situationer är det bara i åtta länder, Norge Danmark, Finland, Irland, Estland, Nederländerna, Grönland och Sverige. Det är både oroväckande och alarmerande att det är så få länder i den här gruppen.

Bara för tio år sedan såg det inte alls ut så här. Men i allt flera länder rapporterar journalister hur svårt deras arbete har blivit. Det gäller inte minst i USA där lokala nyhetsredaktioner, som traditionellt har varit ryggraden i amerikansk press drabbats hårt av nedskärningar och stängningar. Om detta skriver Reportrar utan gränser i sin analys om medias svåra situation.

Vi ska vara tacksamma för att vi, framförallt i Norden, kan uttrycka oss fritt och få berätta vad som händer. Att det finns grävande journalister som söker efter sanning utan att ha en överrock hängande över sig.

Men även i Sverige har klimatet hårdnat, konstaterar Reportrar utan gränser. Sverige ligger kvar på samma nivå som tidigare, men har i det senaste indexet passerats av Estland och Nederländerna. Näthatet mot journalister har ökat och det sker attacker från politiken på ett sätt som inte skett tidigare, vilket är oroväckande.

Pressfrihetsindex räknas efter fem olika kriterier: den politiska kontexten, det rättsliga ramverket, den ekonomiska kontexten, den sociokulturella kontexten och journalisters säkerhet. Ett land ligger i topp i samtliga kriterier: Grattis Norge.

Bra situationer för pressfriheten är det bara i åtta länder, skriver Ulf Hammarlund och gratulerar Norge till den globala förstaplatsen.
Bra situationer för pressfriheten är det bara i åtta länder, skriver Ulf Hammarlund och gratulerar Norge till den globala förstaplatsen.


Som av en händelse har jag precis läst färdigt ”Konklaven” (Robert Harris). När det här skrivs är kardinalerna ”inlåsta” i Vatikanen för att utse en ny påve. De bor i en egen paviljong och röstar i Sixtinska kapellet. De samlades i onsdags, och när ni läser det här är det förmodligen redan avgjort. De senaste gångerna har det räckt med två dagar. Men 1268 var det hårdare bud. Kardinalerna tog tre år på sig innan  de kunde enas om att Gregor X skulle väljas.

Förövrigt kan boken av Robert Harris rekommenderas. Den är både spännande, bra och lärorik.