Häromdagen skrev jag om Kongresshallen, Wisby Strand, och de intäkter den satsningen fört med sig för näringslivet på Gotland, och då främst i Visby.
Orsaken till min ledare var att jag uppfattar debatten kring Kongresshallen som extremt snedvriden då nackdelarna lyft fram medan fördelarna mörkas.
Gotlands Allehandas politiska redaktör Mats Linder spär på min uppfattning om snedvriden debatt i en ledare i ämnet. Linder påstår där att det bara finns förlorare och ”den som verkligen vill kan säkert hitta något fiffigt sätt att räkna hem kongresshallen som en finfin investering ändå”.
Efter min ledare blev jag tipsad om att det gjordes en utredning inför Kongresshallens 10-årsjubileum 2017. Det var HUI research som fått uppdraget att på ”något fiffigt sätt” ”räkna hem kongresshallen”.
De kunde i sin rapport konstatera att Kongresshallen under åren 2007 till 2016 genererat omkring 900 miljoner kronor i turistekonomisk omsättning. Främst genom de pengar som besökare till de arrangemang som arrangerats i Kongresshallen spenderat på kost och logi. Omräknat i dagens pengavärde handlar det om över 1,1 miljarder kronor, enligt SCB:s prisomräknare.
Men tillkomsten av Kongresshallen hade också gett indirekta investeringar som beräknats till mellan 800 och 900 miljoner kronor under de där första tio åren. Främst då investeringar i boendeanläggningar.
I rapporten kan man läsa att tillkomsten av Kongresshallen dessutom hade gett upphov till tre positiva effekter.
Ökad regional utveckling, en förlängning av turistsäsongen och ett stärkande av varumärket Gotland.
Mellan 2007 0ch 2016 genererade Kongresshallen i snitt 90 miljoner kronor i årlig ökad omsättning till det gotländska näringslivet, vilket knappast kan kallas för en förlust.
Nu skulle det vara intressant med en liknande utredning inför Kongresshallens 20-årsjubileum 2027, för att en gång för alla få tyst på alla dysterkvistar som vägrar vidga sina vyer och bara ser regionens direkta kostnader.
Gotlands klart lysande stjärna i riksdagen har fått ett nytt uppdrag. I onsdags offentliggjordes det att Hanna Westerén (S) blir ny ledamot i försvarsutskottet.
Hur viktiga försvarsfrågorna har blivit för Gotland efter de senaste årens negativa utveckling av säkerhetsläget kan nog de flesta förstå och att vi nu får en hårt arbetande företrädare för ön som ledamot i försvarsutskottet kan inte värderas högt nog.
I ett pressmeddelande säger Westerén: ”Jag ser verkligen fram emot att arbeta med försvarsfrågorna i en för Sverige och Gotland utmanande tid.”
Gotlands Folkblad gratulerar självklart riksdagsledamoten till sitt nya uppdrag.
Är det någon mer än jag som undrar vad öns andra riksdagsledamot håller på med så kan jag meddela att han jobbar i det utskott som kommer att bereda regeringens förslag på höjt högkostnadsskydd på mediciner. Ett förslag som kommer slå hårt mot många sjuka och riskerar att få allvarliga konsekvenser för både sjuka och sjukvården om det går igenom.
Om ni tycker att regeringens förslag är dåligt kan ni ju alltid höra av er till Jesper Skalberg Karlsson (M) för att låta meddela honom er ståndpunkt som gotlänning.
Det är ju ändå på vårt mandat han sitter där i Stockholm.
Nyligen kunde vi läsa att regionens ekonomidirektör Ulrika Jansson valt att säga upp sig efter 25 år inom Region Gotland, varav de 5 senaste åren som ekonomidirektör.
Utan att spekulera alltför vilt om orsakerna bakom hennes val att säga upp sig kan jag bara konstatera att höga chefer inom offentliga förvaltningar har extremt tuffa uppdrag och låga löner jämfört med liknande arbetsuppgifter inom det privata näringslivet.
Det är få med så pass gångbara cv:n, som det Ulrika Jansson har, som tillbringar 25 år i offentlig tjänst.
Jag lyfter på kepsen och sällar mig till de som tackar Jansson för sina år inom regionen och önskar henne lycka till med vad hon nu kommer att ta sig an framöver.