Besökare vid gotländska vingårdar och ölbryggerier har redan hunnit bli både förvånade och besvikna. De som under måndagen passerade och trodde sig kunna köpa med en flaska, efter en liten kunskapshöjande rundvandring, åkte bom. Lång näsa.
Den festliga starten för gårdsförsäljning av lokalproducerade starka drycker kom av sig på Gotland. Det fanns verkligen inget att skåla för. Ingen av de sex gotländska producenter som ansökt om att få starta med gårdsförsäljning när det nu blivit lagligt hade fått sin ansökan hanterad.
Kanske inte så konstigt? Om nu ansökningarna skulle börja hanteras först när lagen trätt i kraft?
Men på många andra håll i landet var det en het tilldragelse för lokala politiker att stå först i kön för en flaska vin, redan den första lagliga dagen. I Höganäs jublade kommunstyrelsens ordförande Peter Schölander (M) inför SVT:s kamera; att det här är det största som hänt svensk alkohollagstiftning sedan motboken avskaffades.
Andra kommuner gjorde alltså större ansträngningar för att de lokala alkoholproducenterna inte skulle behöva vänta med försäljningsstarten.
I Nacka till exempel, var de mer på tårna än i Visby. I ett mikrobryggeri där var bryggaren i färd med att svara på provfrågorna i tillståndsprocessen, samtidigt som 30-minutersrundvandringen pågick för de första kunderna. Om bryggaren Misur Kim kuggat på provet hade väl yran kommit av sig, men hon grejade det. Sade att hon pluggat i flera veckor. På Gotland vittnar alkoholproducenter om att de fått höra att det ännu inte finns något prov.
Moderatpolitikern, Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister var en av de första att köpa öl där i Nacka. Men på Gotland blev det alltså inget köande för moderaten Andreas Unger. Han är den ytterst politiska ansvariga för alkoholtillstånden under miljö- och byggnämndens fögderi.
Trots tidiga förberedelser, med beslut redan i april om prislista för tillstånd, så känns det som om Gotland missade målgången. Åtskilliga flaskor kommer inte att bli sålda om halva sommaren hinner passera innan tillstånden är hanterade. Fram till dess kommer turister i busslass och ströbesökare att få lämna de gotländska vingårdarna och ölbryggerierna tomhänta.
Med all respekt för att det är viktigt med rättssäkerheten, att det görs kontroller med Polisen och Skatteverket, att alkoholhandläggarnas kvarnar måste mala, att producenternas kunskap om alkoholförsäljning måste provas; det är ett tungt ansvar de axlar när de utmanar Systembolagets monopol, så går det ändå att undra hur det kan vara så olika.
Det snackas ofta om vikten av lika konkurrens i diverse branscher. Här stod sig Gotland inte i konkurrensen. Trots allt snack om betydelsen av att vara en ”besöksmogen” destination.
Olikheter runt om i landet kommer att prägla också gårdsförsäljningen av alkohol. Tillstånd som gick att fixa på en dag i Linköping beräknas ta tre månader i huvudstaden. På Gotland går det inte att få svar från regionens tillståndsenhet för alkohol hur lång tid det tar innan de första flaskorna kan säljas.
De olika kommunerna har redan satt helt olika taxor för sina tillstånd. Miljö- och byggnämnden på Gotland kommer att ta 9 000 kronor för prövning av tillstånd för gårdsförsäljning. Sedan tillkommer en årlig tillsynsavgift på 1 700kr.
I Linköping kostar ett tillstånd 8 000 kronor, i Norrköping 16 000 kronor.
Erik Östman, näringspolitisk expert för Företagarna tycker att olikheterna är problematiska. Det skapar helt olika förutsättningar över landet att driva gårdsförsäljning, sade han i SVT, i synnerhet nu gällande handläggningstiderna som gör att vissa producenter går miste om business just nu. Det kan Andreas Unger (M) suga på.
När firandet av ”frihetsreformen”, gårdsförsäljningen, kan starta på Gotland syns inte i kristallkulan. Men där syns lokala producenter som är "yvaväntnes". Redo sedan länge.