Misslyckandet i Fårösund är pinsamt för regionen

Barn- och utbildningsnämnden har ALLT kvar att bevisa om förmågan att ta ansvar för skolans organisation och utbildningens kvalitet.

Det är skrutt med kunskapens frukt.

Det är skrutt med kunskapens frukt.

Foto: Janerik Henriksson / TT

Ledare2025-04-14 17:05
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Region Gotlands ansvariga politiker har i det längsta stretat emot när det gäller att ändra skolorganisationen. Förvaltningen har utrett och lämnat förslag, som barn- och utbildningsnämnden i huvudsak lämnat oanvända.

Det har på senare tid blivit uppenbart att det kommer att krävas förändringar, nu när antalet elever sjunker på Gotland. Istället för planerade och koordinerade förändringar av skolorganisationen har barn- och utbildningsnämnden börjat fatta beslut om enskilda skolor, en liten bit i taget. Rektorer har fått gå före med att anpassa organisationen genom att flytta årskurser från skola till skola inom rektorsområden.

I slutet på förra veckan skärptes läget ytterligare. Av en intervju som Helagotland gjort med Region Gotlands utbildningsdirektör Torsten Flemming framgår att förvaltningen gjort en ny beräkning av hur antalet elever i skolan kommer att utvecklas inom de närmaste tio åren. Torsten Flemming konstaterar att tappat riskerar att bli ännu större än man tidigare trott:

– Ja, det ser ju ännu sämre ut än tidigare.

Tyvärr finns det färska exempel på hur det kan gå när politikerna försöker ignorera behovet av förändringar i skolorganisationen. Trots sviktande underlag och problem med rekryteringar så har barn- och utbildningsnämnden envisats med att behålla högstadieskolorna i både Fårösund och i Slite, Fårösundsskolan och Solklintsskolan. Många valde bort dem och det saknades behöriga lärare i många ämnen. Förvaltningen föreslog en sammanslagning. Men i mars i fjol bestämde barn- och utbildningsnämnden att båda skolorna skulle vara kvar.

Hur skulle utbildningens kvalitet kunna förbättras? Nämndens ordförande Oscar Lindster (S) sade nebulöst till SVT:

– I förvaltningens utredning finns en rad intressanta förslag som vi vill gå vidare med och se hur vi kan öka samordningen mellan skolorna.

Till Helagotland sade han:

– Vi kommer att ha kvar två högstadier på norra Gotland, men vi kommer inte att köra på som vi gjort hittills

På Helagotlands direkta fråga om det verkligen är troligt att det går att lösa problemen utan att lägga ner en skola svarade Oscar Lindster då:

– Som sagt, det finns en rad intressanta förslag i utredningen och vi ser att vi behöver ha båda högstadierna kvar.

Hur har det gått? I söndags berättade Helagotland att Skolinspektionen riktar ett föreläggande mot Region Gotland och Fårösundsskolan. Skolans elever har gått miste om hundratals undervisningstimmar, som de skulle ha haft. Detta på grund av just lärarbrist. Och lärarfrist anfördes av förvaltningen som ett av skälen till att skolorna behövde slå samman. Men politikerna i nämnden ansåg sig veta bättre.

Om regionen inte lyckas åtgärda problemen innan myndighetens deadline så kan det enligt Skolinspektionen komma ”mer ingripande sanktioner”.

Det vore kanske bäst om staten tog över. Högstadieutbildningen för de unga på norr är ett ansvar som Region Gotland uppenbarligen inte förmått bära.

Nu finns tydligen en ambition hos barn- och utbildningsnämnden att åtminstone försöka se ut som man försöker skaffa sig ett grepp om läget. Med start i höst ska man åka på turné till skolorterna på Gotland för så kallade dialogmöten där man ska delge allmänheten insikt om att åtgärder är nödvändiga. Torsten Flemming beskriver syftet:

– Regionen vill skapa en förståelse hos allmänheten för att vi är i ett nytt läge.

Det återstår att se vad barn- och utbildningsnämndens majoritet har begripit.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.