Av högstadieskolornas upptagningsområden är det Klinte som tappar flest elever till 2034, jämfört med årets antal, enligt den nya skolprognosen från Region Gotland.
Öns skolledare har under det senaste året larmat om en alltmer ansträngd situation både för skolan men också förskolan. Det har också varit känt att minskade barnkullar och sedermera färre elever kommer att påverka skolornas verksamhet, men också hela skolorganisationen med sammanslagningar och nedläggningar som följd.
Att förändringar är nödvändiga tycks samtliga insatta i skolvärlden, såväl i verksamheterna som i politiken, vara eniga om. Men allt fler vill se en djupare analys av vilka skolor och förskolor som ska satsas på – och vilka enheter som måste offras för att bibehålla kvaliteten för eleverna.
Även från förvaltningen har man under en tid efterlyst en djupare analys, likt den skolöversyn som gjordes för fem år sedan. Då, 2019/2020 gick politikerna en annan väg än tjänstemännens förslag, och inga av de föreslagna nedläggningarna av landsbygdsskolor genomfördes. Det man senare har efterfrågat är en långsiktig plan för hållbara beslut om vilka skolor och förskolor som ska finnas kvar på sikt.
Regionens utbildningsdirektör Torsten Flemming.
Enligt Region Gotlands utbildningsdirektör Torsten Flemming finns det visserligen en analys hos förvaltningen, men han säger att det krävs mer än tjänstemännens syn på saken. Därför planeras nu en slags turné till skolorterna med start i höst.
– Vi behöver ta ett helhetsgrepp och föra dialog med de som berörs av besluten. Det kommer att ske tillsammans med politiken, säger Torsten Flemming.
Han beskriver dialogmötena som ett sätt att öka medvetenheten för alla på ön kring de förslag och beslut som måste tas.
– Regionen vill skapa en förståelse hos allmänheten för att vi är i ett nytt läge.
Är det här istället för den skolöversyn ni efterfrågat?
– Det beror på, vad politiken tänker och vill. I första hand handlar det om hur vi ska göra i det korta perspektivet. Och här är det ju förskolorna som berörs först, eftersom det är där vi märker av de minskade barnkullarna först.
Som en del av underlaget till arbetet med framtidens skolorganisation har förvaltningen gjort en ny beräkning av det förväntade barn- och elevtappet under kommande tioårsperiod.
Romaskolans upptagningsområde omfattas av drygt 20 socknar på mellersta ön. Här kommer det saknas många elever i grundskolan de kommande åren, men för förskolan ser det mer stabilt ut.
Den uppdaterade skolprognosen, som gjorts utifrån Region Gotlands befolkningsprognos, visar att den gotländska skolan kommer att påverkas än mer än man tidigare befarat: nära 1 300 elever, vilket är ungefär en tredjedel mer än prognosen i fjol.
– Ja, det ser ju ännu sämre ut än tidigare, konstaterar Torsten Flemming.
Totalt sett under en tioårs period beräknas minskningen av antalet barn- och elever reducera nämndens budget med motsvarande 123 miljoner kronor. Den största totala minskningen av antalet elever är i F-6 med tillhörande fritidshemsverksamhet. Det skolupptagningsområdet som totalt minskar mest i barn- och elevvolym är Klinte med 30 procent.
Vad motsvarar det i skolor, hur många som måste läggas ned?
– Det går inte riktigt att säga. Men vi behöver 123 miljoner för att klara dagens organisation. Och det finns ju inte. Det kommer att innebära färre skolor, men vilka det handlar om är upp till politiken.