De flesta av oss som bor på ön har väl tillfällen – vissa situationer man hamnar i – då man önskar att all turism kunde bannlysas. Min senaste incident inträffade när jag körde länsväg 140 söderut. Strax efter Tofta Möbel så breder just nu ett imponerande hav av blåeld ut sig på väster sida av vägen. Verkligen vackert. Så vackert att inte en utan två bilar parkerats på länsvägens vägren för att man skulle kunna beundra och fotografera blåeldshavet utan att ta onödigt många steg till fots. Det är en av Gotlands mest trafikerade vägar och vägrenen används ofta av hjälpsamma bilister som vill lämna utrymme för snabbare medtrafikanter. Förhoppningsvis inte när någon tomte bestämt sig för att det är bra parkeringsplats. För då smäller det.
Hur vet jag att det var turister? Tja, kalla det en vild gissning om du vill. Minst en av bilarna var för övrigt en hyrbil.
Men dessa anfall av turisthat går ju över, för de flesta av oss.
Debatten om en turistskatt är en mer konstant företeelse. Nu har regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) åter aktualiserat vad han kallar för en turistavgift. Till Helagotland säger hon bland annat att:
– Det handlar inte om att vara emot besöksnäringen utan istället om att investera i branschen och bidra till en bättre plats.
I ett längre inlägg på Facebook skriver hon att hon inte vill "se scener som i Barcelona".
Det låter ju onekligen som hon ändå är lite mot turismen.
I Barcelona demonstrerade nyligen lokalbefolkningen mot turismens effekter. Turister som filmade demonstranterna fick höra att de borde åka hem.
En skillnad är förstås att Barcelona tar emot över 20 miljoner turister om året och turismen är inte koncentrerad till en relativt kort högsäsong. Det är kanske inte med Barcelona, Venedig, Kanarieöarna eller Mallorca – platser med en växande turistkritisk opinion – som Gotland ska jämföra sig. Än.
Meit Fohlin verkar fortfarande inte ha tänkt igenom frågan, mer än att hon vill att Region Gotland ska få större intäkter. När hon spekulerar om hur en turistavgift skulle kunna tas ut säger hon:
– Hundra kronor per person och natt kan vara rimligt, det är en ganska vanlig summa utomlands. Pengar som sedan investeras i branschen, vilket gör att kommunalskatten mer kan riktas mot kärnverksamheten.
Men i så fall styr man turismen bort från hotell och liknande professionell uthyrning och mot privatuthyrning och Air BNB. Om vi nu ska tala om Barcelona så försöker man där blockera och fasa ut den typen av uthyrning, just eftersom den gör det svårare för lokalbefolkningen att hitta någonstans att bo.
På Gotland har vi ett existerande problem med boende på korta kontrakt, där de boende får maka på sig inför högsäsongen. Vill vi att det problemet förvärras? Troligen inte. Men det är ju där vi riskerar att hamna, med en turistavgift av den typ som Meit Fohlin skissar på.
Erik Öhrn, verksamhetsledare för Gotlands Förenade Besöksnäring, kommenterar Meit Folhlins senaste utspel i en insändare:
"Förslaget må låta rimligt, men riskerar att skapa fler problem än det löser."
Det har han rätt i, även om han är part i målet. Om staten kan övertygas om åtgärder för att förbättra situationen för regioner med många besökare och fritidsboende så finns det mindre trubbiga metoder än en godtycklig turistavgift på vissa typer av besökare.
Förslaget om en turistavgift börjar i fel ände och ignorerar konsekvenserna. Det är bara fokus på att skapa en ny intäktskälla.