Minns plötsligt de skavande armpuffarna och den gula simdynan som klämde över magen. Bussen till Roma. Simmade inte lika bra som klasskompisarna. Behövde extra träning. Bodil i Romabadet, en legend som lärt så många gotländska barn vattenvana, lyckades också med mig till slut. Kan fortfarande höra hennes uppmaning när den uppvärmande leken i vattnet övergick i allvar, ”simma åtta längder”; distansen som alla ska klara i årskurs sex för godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa.
Men andelen elever i årskurs sex som klarar kunskapskravet för simning har sjunkit de senaste åren, enligt en rapport från Skolverket.
Helagotlands genomgång av hur det är fatt med simkunnigheten på ön pekar på förbättringspotential. Av de 672 mellanstadieelever som nyss slutade sexan var det 33 som kuggade på simkunnighet och alltså bommade godkänt betyg i idrott. 33 är 33 för många. Siffrorna för årskurs nio ser bättre ut, men är i själva verket värre. Siffran är lägre, 17 av 704 niondeklassare grejade inte simprovet. Att inte klara simningen i sexan är en sak, men att inte idrottsundervisningen på hela högstadietiden kunnat vässa bröstsimmet, ryggsimmet och de livräddande färdigheterna med klädsim är ett underbetyg. Inte åt eleven, utan för vuxenvärlden.
Jonas Lind, lärare i Idrott och hälsa på Västerhejde skola, säger i Helagotlands artikel att de allra flesta skulle klara provet i simning med mer undervisning. Självklart. Den frustration han beskriver måste hanteras. Kraven på simkunskaper måste mötas med tillräcklig simundervisning.
När Romabadet stängdes gissade jag att det skulle märkas i simkunnigheten för kommande årskullar - om det skulle bli svårt för skolorna att hitta tider i badhusen i Visby och Hemse. Vet inte om den kopplingen finns, i fråga om missad mängdträning, men ett stängt badhus har väl inte precis förbättrat simkunnigheten på ön.
Hur kan läroplanen inte innehålla ett krav på det minsta antal undervisningstimmar det kan gå åt i en simbassäng för att en elev ska klara sina 200 meter? Det är inte livsavgörande om ribban ligger kvar i höjdhoppet eller inte. Den som inte grejar plinten, eller hoppar snyggt över bocken och bommar alla trepoängsskott i basketkorgen överlever också det. Men det låter som att det är dags att gasa för betydelsen av att simningen sitter. Och det borde inte vara skillnad mellan olika skolors möjligheter att nå simkunnighetsmålen.
– Av allt vi har inom ämnet, som alla olika idrotter, har simning de absolut skarpaste kraven samtidigt som förutsättningarna till undervisning är sämst, säger idrottsläraren i Västerhejde skola. Inför sommaren uppmanar han vårdnadshavare att bada med sina barn, helst i havet där vattnet rör sig. Gott och väl om det sker, bad med vuxen närvaro inom armlängds avstånd och med konstant örnkoll på barn som ”kan själva”.
Men för alla barn som inte har vårdnadshavare som tar dem till stranden eller badhuset behöver simundervisningen fixas. De som inte klarat 200 meter i sexan måste fixa det i sjuan. Om kostnaden för sommarsimskola inte ryms inom familjens budget borde banne mig någon annan gå in. Det går att söka pengar från majblomman till simskola. Men det går också att fråga sig om Region Gotlands simskola verkligen måste kosta 540 kronor. Och måste den det, så kanske försäkringsbolag borde harkla sig och sponsra. Likaväl som det går att dela ut brandsläckare till folk kan de bjussa på simskola om de har pengar över.