Enligt Jonas Lind finns det en ganska enkel lösning: med mer simundervisning skulle de allra flesta klara av skolans simkrav.
Elever i årskurs 6-9 ska kunna simma 200 meter för att få godkänt i ämnet idrott och hälsa.
Kunskaperna prövas varje läsår. 2022 kom en rapport från Skolverket, som visade att andelen elever i årskurs 6 som klarar kunskapskravet för simning har sjunkit de senaste åren.
Helagotlands genomgång av öns samtliga sjätte- och niondeklassares betyg i Idrott och hälsa vårterminen 2025, visar att 95 procent av eleverna i årskurs 6 klarar skolans simkrav. Samtidigt innebär det att var 20:e inte gör det, totalt drygt 30 av eleverna som gick ut sjätte klass det här läsåret.
Siffrorna förvånar inte Jonas Lind, lärare i Idrott och hälsa på Västerhejde skola:
– Simning är en färskvara, och simkunnighet är verkligen ingen självklarhet i dag. Tyvärr så märker vi att simkunnigheten gått ner under de senaste åren, säger Jonas Lind.
Han säger att de flesta av öns grundskoleelever kan simma i den bemärkelse att de lärt sig det någon gång. Men det betyder inte att alla är simkunniga.
För godkänt simprov i grundskolan måste eleven simma 200 meter i följd, varav 50 meter ryggsim. Enligt Jonas Lind är det nästan uteslutande bristande fysik men också teknik som ligger bakom att eleverna inte klarar skolans krav på simkunnighet.
– Oftast beror det på att man inte orkar, helt enkelt. Man kan ta simtag och kanske simma en bit men man orkar inte hela vägen.
Sedan några år är Jonas Lind även förstelärare i sitt skolämne. I uppdraget ingår bland annat ansvar för ett nätverk där alla idrottslärare på Gotland träffas. Han berättar att det finns en frustration bland kollegorna kring svårigheten att möta upp kraven på simkunskap hos eleverna, med tillräcklig mängd simundervisning.
För trots simningens avgörande betydelse för godkänt betyg, finns det i läroplanen inga krav på mängden undervisningstimmar.
– Av allt vi har inom ämnet, som alla olika idrotter, har simning de absolut skarpaste kraven samtidigt som förutsättningarna till undervisning är sämst.
Jonas Lind understryker att det kan variera kraftigt från skola till skola. En del låg- och mellanstadium har regelbunden simundervisning i alla årskurser. Andra har mer sällan men kanske ändå en tillräcklig nivå.
Däremot, menar han, ser förutsättningarna till att ta sig till simundervisning olika ut på öns skolor.
På Gotland åker merparten av eleverna buss till simningen, förutsatt att de inte har gångavstånd till en simhall. Övriga skolor tilldelas tio bussresor per läsår, som ska användas för simundervisning.
Fördelningen är samma för alla skolor – oavsett antal klasser och elever, eller geografiskt läge. I praktiken skulle en skola med färre elever kunna åka fler gånger till simhallen än större skolor.
– Det blir väldigt skevt. I vårt fall blir tillfällena i simhallen mer av en årlig "check", en uppföljning av vad eleverna kan. Men vi kan inte bedriva simundervisning och få den här mängdträningen som också är viktig.
Det är också där som lösningen till stor del finns, för att öka simkunnigheten i grundskolan, enligt Jonas Lind.
– Om vi kan få in regelbunden undervisning skulle många fler klara simningen. I stort sett alla, är jag övertygad om.
Om en elev har det kämpigt med simningen så brukar Jonas Lind prata med föräldrar eller vårdnadshavare.
– Som nu i sommar. Då finns det mer tid och möjlighet att träna på simningen.
Det behöver inte handla om regelrätt simträning, fortsätter han.
– Har man små barn så kanske man inte lär dem simma det första man gör. Stressa inte fram något, det är viktigt att barnen blir trygga med vattnet. Så ut och bada med barnen, helst i havet där vattnet rör sig.
För de lite större barnen tycker Jonas Lind att man ska försöka ta reda på vilka möjligheter som finns att träna på simningen.
– Jag tycker ju att föräldrar ska vilja sina barn väl, och att simkunnighet ska stå högt på priolistan. Men jag förstår också att det inte alltid finns förutsättningar, ekonomiskt till exempel.
På frågan om vilket ansvar skolan har, och vad som ligger på föräldrar och vårdnadshavare, är svaret ändå tydligt:
– Det här ligger på skolan. Vi kan inte kräva att eleverna redan ska kunna det som vi ska lära ut. Det skulle vi i alla fall inte ha som krav i något annat skolämne, säger Jonas Lind.