Man kan höra muttrandet om barnbarnen som inte har råd att komma hem till ön och hälsa på till jul och påsk, jämmer om hur dyrt det blivit att resa två personer i bil och hur fräckt det är att man ska betala extra för möjligheten att kunna boka om - fast man gör hela bokningsjobbet själv online. Men när det blir bolagsstämma är det tyst. Inte ett enda avigt knyst hörs, i en fullsatt kongresshall med tusen närvarande gotlänningar. Då är det istället trivsamt ägarmummel och gnället bytt i mysigt mingel med mat och årsstämmopresent och beslut om aktieägarutdelning.
Är det kanske för många som tjänar egna pengar på dyra kommunikationer? En kritisk massa som inte är kritisk? För många aktieägare för Gotlands bästa när det kommer till kommunikationerna? Verkligen trevligt att somliga kan tjäna pengar, men det blir lite "uttag av vinster i välfärden"-vibbar över det hela, när det nu talas om rekordstor aktieutdelning för ägarna i år. Samtidigt som plånboken blir tunnare än förr efter en resa för andra som inga aktier har.
Det talas ju om det här nu; att människor behöver tänka efter, både en och två gånger, om resan verkligen måste göras. På Centerpartiets årsstämma nyligen var frågan central. Nu måste det ordnas sänkta priser för passagerare och frakter var slutsatsen. Det är en gotländsk ödesfråga.
Staten kommer att ha lägre utgifter för den framtida Gotlandstrafiken, genom det upplägg som Gotlandsbolaget presenterat. Från den 1 februari 2027 är ett danskt dotterbolag med i den gotländska färjematchen. Det är en gir undan den svenska tonnageskatten när Gotlandsbolaget presenterade sin danska lösning: ”För att bemöta de skilda skattemässiga förutsättningar som idag råder, bygger det vinnande anbudet på svensk flagg och svensk besättning med svenska kollektivavtal, och ett danskt dotterbolag som kommer att ansvara för ekonomisk och strategisk ledning.”
Jag har inga aktier i Gotlandsbolaget. Har bara bevisat årsstämma i tjänsten och slagits av det där att hälsan tiger still. Där hörs inget knot om Gotlandstrafikens avigsidor. Förr luftades det kanske mer amper kritik? En talesperson från Aktiespararna mullrade en gång om ”dolda värden i bolaget”. Ofta har talesmannen hetat Gunnar Ek. Han har genom åren upprepat gått till hårt angrepp mot Gotlandsbolagets ägarfamilj Nilsson. Beskyllt Nilssons för att vilja ta över hela bolaget, när de löst in aktier från andra istället för att sälja ut. Aktiesparare missnöjd med Gotlandsbolaget och Hård kritik från Aktiespararna är rubrikexempel efter bolagsstämmor. Aktiespararnas mantra har varit: Höj aktieutdelningen. I år verkar det hända med besked.
När aktieägarna i år går till den första bolagsstämman efter att redaren Eric D. Nilsson lämnat jordelivet, så är styrelsens förslag på utdelning 20,30 kronor per aktie. Mer än dubbelt så mycket som förra året. För barnen Nilsson, syskonen Ann-Marie Åström och Björn Nilsson, skulle den utdelningen ge ungefär 30 miljoner att dela på, enligt Helagotlands granskning av ekonomin inför bolagsstämman.
Det klirrar till hos fler. Av aktieboken och den offentliga förvaltarförteckningen framgår att det är 144 ägare som har fler än 500 aktier och att det är 3 373 som har färre än 500.
Den 10 juni håller Gotlandsbolaget sin årsstämma på Wisby Strand. Då vet vi hur utdelningen blev. Eller, det vet vi nog redan nu. Har svårt att se att det inte blir som syskonen vill, när de genom sitt företag Trojaborg äger ungefär 60 procent av rederiets aktier och företaget innehar cirka 80 procent av rösterna på bolagsstämman.