På Riksförbunder HjärtLungs hemsida skriver man om så kallad ballongvidgning (PCI) i hjärtsjukvården, i samband med hjärtinfarkt. Den alternativa behandlingen i dessa fall, med trombolys, beskriver man som en utdaterad praktik. Något man ägnade sig åt i gången tid. Och, påpekar man, på Gotland och i vissa delar Norrland där man har långt till sjukhus med PCI-kompetens.
Jag har roat mig – eller oroat mig – med att läsa över 20 år gamla artiklar i Läkartidningen om framsteg i hjärtsjukvården när PCI har ersatt trombolys. Men på Gotland är vi fortfarande inte där. Och nu har hälso- och sjukvårdsnämnden givit upp ambitionen om att ta steget in i rätt århundrade. 2018 fattas beslutet att region Gotland skulle skaffa sig kompetensen och förmågan att ge PCI-behandlingar. Och nu, sju år senare, så tänker man inte ens försöka längre. För dessa hjärtinfarktpatienter blir det inledande behandling med trombolys istället och en tidsödande transport med helikopter till Karolinska sjukhuset där man kan göra den livräddande PCI-behandlingen .
I ett pressmeddelande sade Filip Reinhag (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, bland annat att:
”I slutändan valde vi att luta oss mot förvaltningens och sjukhusledningens samlade bedömning av att riskerna med en etablering överstiger fördelarna.”
Kan detta vara rimligt?
Det är en fördel om de som utför PCI-behandling gör detta ofta och regelbundet, för att man ska uppnå bästa möjliga kvalitet. Gotland har alltför liten befolkning och antalet potentiella PCI-behandlingar blir därmed mindre än vad som skulle vara optimalt ur en kvalitetsaspekt. Hälso- och sjukvårdsnämnden tror att det kan bli svårt att rekrytera och behålla den personal som behövs. Men kan det ändå inte kvaliteten bli tillräckligt hög för att PCI ska vara betydligt bättre än trombolysbehandling och helikopterresa i dessa akuta fall?
Jacob Werner, kardiolog på Visby lasarett, är av en annan mening en hälso- och sjukvårdsnämnden, vilket han är mycket tydlig med i en intervju i P4 Gotland:
– Vården i Sverige är inte jämlik.
– Det är ju en helt grundläggande behandlingsmetod inom hjärtinfarktvården i Sverige och framförallt i västvärlden. Det gäller en liten men viktig grupp av hjärtinfarktpatienter där man vill öppna upp ett tilltäppt blodkärl i hjärtat så snabbt som möjligt.
– Den stora skillnaden är ju tidsaspekten.Det tar tid att flyga. När man har en blodpropp som täpper till blodflödet i hjärtat, då är varje minut viktig för att undvika att det blir permanenta skador på hjärtat.
Så mycket vet jag att skulle jag själv drabbas av en infarkt som hoppas jag att det sker när jag befinner mig på resande fot.