Det är öns rektorer som får försöka konsekvenserna om barn- och utbildningsnämndens långvariga motvilja mot att förändra skolans organisation. Elever har flyttats från skola till skola, inom rektorsområdet, för att förbättra förutsättningarna för att bedriva en god utbildning. Senast har detta varit aktuellt för sjätteklassarna i Kräklingbo och i Vänge, som eventuellt skulle flyttas till Romaskolan.
Under onsdagen meddelade P4 Gotland att beslutet var fattat. De sex sjätteklassarna som skulle har startat 6:an i Vänge efter sommaren får istället åka till Romaskolan. Men de som skulle har startat 6:an i Kräklingbo får också göra det. Rektor Jennie Nilsson – som är rektor bland annat för alla de tre inblandade skolorna – sade till P4 Gotland att motståndet mot en flytt är alltför stort.
Det kan beskrivas som en seger för dem som protesterat. Det ÄR naturligtvis en seger. För närvarande. Om det ska förbli en seger beror på om skolan under dessa förutsättningar förmår att ge eleverna en god och fullvärdig utbildning. Föräldrar har alltid anledning att vara sig förvissa sig om att både deras barn och skolan gör sitt bästa och att det är gott nog. För föräldrarna till höstens sjätteklassare i Kräklingbo blir det nu extra viktigt. De vill ju inte behöva uppleva till att ett beslut som de bidragit till att driva igenom medför några negativa konsekvenser för utbildningens kvalitet och barnens kunskaper.
I mars i fjol valde barn- och utbildningsnämnden att inte går på förvaltningens linje och slå ihop högstadieskolorna i Fårösund och Slite. Nyligen riktade Skolinspektionen ett föreläggande mot Region Gotland och Fårösundsskolan. På grund av att man saknat behöriga lärare har elever vid högstadiet i Fårösund gått miste om hundratals lektionstimmar.
Häromdagen kommenterades detta av barn- utbildningsnämndens ordförande Oscar Lindster (S). Det blev mer än lovligt lamt, som reaktion på helt oacceptabla tillkortakommanden från regionens sida. Han sade bland annat att:
– Det är så klart inte alls bra. Det ligger några år tillbaka i tiden, men det har ju inneburit att eleverna inte har fått den undervisning de har rätt till. Och får göra så gott vi kan för att de ska kunna ta igen det.
Det låter mest som en axelryckning. Det gäller även hans uttalande att man i nämnden hade ”goda förhoppningar” när beslutet om att behålla båda högstadieskolorna fattades i mars i fjol. Borde han inte vara åtminstone en liten aning ångerfull och självprövande?