Hur omfattande blir den bojkott som Helagotland skriver om? Gotlänningarna uppmanas att inte handla av livsmedelsbutikerna under vecka 12. Det är den vecka vi är inne i nu. En upplysning till dem som (liksom jag) hellre delar in sin tid i månader och datum snarare än i veckonummer.
Men den mat man inte handlar under vecka 12 får man ju handla under vecka 11 eller vecka 13 istället. Så länge man inte har eller skaffar sig möjligheten att producera sin egen mat, så tvingas man snart tillbaka till livsmedelbutiken. Så jag har svårt att föreställa mig att en tillfällig bojkott mot branschen spelar någon roll i längden.
Därmed inte sagt att harmen som driver bojkotten är omotiverad. Konkurrensen är inte så knivskarp som den borde vara.
Mer verkningsfullt skulle det nog vara om konsumenterna handlade av de livsmedelsbutiker som är billigast. Det finns skillnader mellan butikerna och kedjorna som är både vidimerade och uppenbara. Det är också uppenbart att en stor andel av konsumenterna gör andra prioriteringar än att strikt gå efter pris. Det kan handla om butikens utbud, dess geografiska läge eller om vad man anser att det säger om en själv, om man skulle handla i en viss butik.
Om en stor del av konsumenterna inte är så priskänsliga så behöver butikerna heller inte vara så prisförsynta.
Man kan ifrågasätta om det verkligen är matpriserna som ska ges skulden för att en del hushåll har knappa omständigheter. Matpriserna har visserligen gått upp. Hushållen spenderar en något större andel av sina inkomster på´livsmedel än för några år sedan. Men med ett något längre perspektiv så lägger vi fortfarande en förhållandevis låg andel av inkomsten på mat. För närvarande omkring 13 procent. På 50-talet svalde maten en tredjedel av hushållens inkomster.
Om man fortfarande är upprörd över dagens matpriser så kan man ändå ifrågasätta hur stor del av skulden som egentligen ligger på livsmedelsbutikerna. Hanif Bali, tidigare riksdagsledamot för Moderaterna, skrev ironiskt på X (tidigare Twitter) häromdagen:
”Sjukt att Ica har en vinstmarginal på 2,5 procent på all mat vi köper! Med vänlig hälsning, Politikerna med en vinstmarginal på 12 procent på all mat vi köper.”
Bali, syftar på skatten på mat, på momsen, som är sisådär fem gånger högre än vinstmarginalen.
Politiken har dessutom bidragit till att fördyra svensk matproduktion. Det har flera dåliga konsekvenser. Försämrad konkurrenskraft. Försämrad utveckling för landsbygden. Förminskad självförsörjning av livsmedel för Sverige. Och högre matpriser.
Det är konsekvenser av att det svenska jordbruket haft sämre förutsättningar än jordbruket i andra länder.