Hela rättssystemet har blivit en enda stor pannkaka

Varje liten domstolsförhandling som ger företag eller privatpersoner rätt mot myndigheter kostar skjortan för vinnaren.

När pannkaksträdet hamnade på marken i Väskinde blev det också början på en rättslig process där Pigger Werkelin och hans bolag till slut vann över regionen.

När pannkaksträdet hamnade på marken i Väskinde blev det också början på en rättslig process där Pigger Werkelin och hans bolag till slut vann över regionen.

Foto: Mona Staflin

Ledare2025-04-04 13:05
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Jag har aldrig förstått mig på uttrycket att något blev pannkaka. Det lär ju betyda att något inte gick bra, men jag gillar ju pannkakor. Hur kan något som är så gott bli något dåligt i ordspråket.

Nåväl, det är lätt att leka med ord när Pigge Werkelin tar hem en seger i domstolen gällande hans förvarande av Pannkaksträdet med mera. Såväl Region Gotland som mark- och miljödomstolen ansåg att Utvecklingsbolag Gotland AB, ägt av Pigge Werkelin, skulle tvingas betala vite för det upplag av bland annat det stora pannkaksträdet och gamla truckdäck han skapat på en tomt i Väskinde.

Werkelin ansåg att han gjort vad som krävdes för att slippa vite, tog hjälp av juridisk expertis och drev ärendet ända upp i Mark- och miljööverdomstolen. Där fick Werkelin rätt och domstolen hävde kravet på vite.

Utan att gå in på själva sakfrågan så visar Werkelins kamp mot myndigheten att det finns möjlighet att få rätt. Problemet som jag ser det är att det krävs stora ekonomiska muskler för att kunna genomföra en liknande process som den Werkelin och hans bolag gjort. Saken är nämligen den att du som överklagar ett myndighetsbeslut får stå för dina egna juridiska kostnader. Och duktiga advokater kostar ofta rätt mycket.

Det är med andra ord inte alla som har råd att ta upp kampen mot myndigheter och deras beslut. 

Det finns fler liknande fall här på ön och i närtid där företagare överklagat myndighetsbeslut med vetskapen om att den kampen kan komma att bli dyr.

Jag tänker då på de bägge HVB-hemmen Tors gård och Staple i Lärbro. Bägge överklagade och fick rätt i första instans. Men bägge besluten är nu överklagade av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Än så länge verkar Tors gård hålla ut, men för Staple tog orken slut och verksamheten ser inte ut att återupptas, oavsett hur det går med överklagandet. 

När det gäller de bägge HVB-hemmen så har de ju också drabbat hårt ekonomiskt av själva beslutet då de inte får bedriva sin verksamhet. Att då dessutom tvingas betala rättegångskostnaderna, även om myndigheten gjort fel, är ju horribelt.

Ett annat företag som drabbats av detta är Fide puben. Där drog Länsstyrelsen igång en karusell utan dess like där Fide Puben till stor del gick vinnande ur striden, men till en hög kostnad för den juridiska processen de tvingats driva.

Ett av de mer kända fallen här på ön som jag klassar in i den här kategorin är det som drabbade Sudersannas, restaurangen på Fårö som efter elva års verksamhet inte fick förlängd strandskyddsdispens till sommaren 2024.

I vintras meddelade Sudersannas att de fått hjälp av den kända advokaten och sommarfåröbon Thomas Bodström att göra en ny ansökan.

Nu är det inte bara företag som råkar ut för myndighetsbeslut som de vill överklaga. För inte så länge sedan skrev jag en ledare om två privatpersoner som blivit drabbade av Försäkringskassans beslut, men tvingas till stora utgifter om de vill överklaga besluten.

Jag kan mycket väl tänka mig att det finns många företag och privatpersoner som valt att avstå kampen mot myndigheten. Många som mycket väl hade kunnat få rätt men som inte ansåg sig ha råd att få sin rätt provad.

I ett brottsmål så hanteras kostnaderna annorlunda. Om du står åklagad för ett brott men frikänns så behöver du inte betala för dina rättegångskostnader. De står staten för. Men när du överklagar ett myndighetsbeslut får du betala hela ditt kallas även om du vinner målet.

Det är något som inte gör oss likvärdiga inför lagen. Privatpersoner och företag med stora ekonomiska tillgångar har större möjligheter att få sin sak prövad än personer och företag med sämre ekonomiska förutsättningar. Det är ytterst få som känner eller får kontakt med någon juridiskt kunnig som är beredd att jobba gratis. 

Läget förvärras också av myndigheter som gått på offensiven. Jag tänker så klart på IVO utifrån de två HVB-hemmens öde, men även Länsstyrelsens hårdragande av exempelvis strandskyddsreglerna. Även regionen har en del att tänka på när det gäller deras syn på viten och straff för krogar som missköter sig: I bägge fallen har regionen fått rätt många domar mot sig när besluten väl prövats. Jag tycker inte att myndigheter ska gå i bräschen för att förändra rättspraxis. Det ska våra riksdagsledamöter göra.

Och det är dags för landets riksdagspolitiker vakna och förändra möjligheterna till rättvisa när det gäller överklagande av myndighetsbeslut. Jag vill inte att antalet okynnesöverklagningar ökar, utan bara att de som får rätt mot myndigheten inte ska behöva betala för den juridiska hjälp de fått tillgång till. 

Fram till dess är den här delen av rättssystemet en enda stor pannkaka.

Gotlands Folkblad

Det här är en ledare från Gotlands Folkblad. Ledarsidan är oberoende socialdemokratisk.