Ledare Gotlands Allehanda GA skrev i går om den revisionsrapport som sågar Region Gotlands hantering av de internationella verksamheterna. Man tycks inte veta vad man gör, varför man gör det eller vad det leder till. Man vet inte vad verksamheten kostar och ännu mindre vad man får ut av den.

Det är illavarslande, och inte bara för att det kan innebära slöseri med resurser eller att möjligheter som skulle kunna utnyttjas går oss förbi. För det är ju också så att den som sedan 2015 har haft det primära ansvaret för Regionens internationella verksamheter numera är upphöjd till ordförande i regionstyrelsen, Meit Fohlin (S).

LÄS MER: Skarp kritik av revisorerna

När Åke Svensson (S) tvingades avgå tidigt 2015 – på grund av hanteringen av en fastighetsförsäljning – så blev de nya kvastarna, ordförande och vice i regionstyrelsen, tvungna att fundera över hur de skulle fördela ansvaret mellan sig. GA skrev i februari 2015:

”För att minska risken för nya dikeskörningar från öns politiska ­ledning tänker de skapa tid för eftertanke och reflektion genom att delegera mer. Det ska ske på flera plan: Björn Jansson och Meit Fohlin har redan gjort upp att Meit ska ansvara för alla internationella samarbeten.”

Meit Fohlin blev också en mycket flitig resenär under mandatperioden. I december 2015 publicerade GA en artikel om omfattande resande trots det stoppaket som då gällde som skulle minska Regionens resekostnader. Meit Fohlin menade ändå att stoppaketet verkligen påverkat hennes resande.

– Absolut. Jag prioriterar och åker bara på högnivåmöten.

Det innebar ändå resor exempelvis till Florens och Polen och flera resor till Bryssel. Samt till Island games på Jersey.

Men det är ändå när resorna ska motiveras som man verkligen blir konfunderad. På frågan om Regionen har råd med internationella samarbeten när det krisar svarade Meit Fohlin då:

– Ja, vi jobbar med regional utveckling och då kan vi inte bara sitta och titta ut genom fönstret.

Björn Jansson försvarade också resorna:

– Resorna är dyra, men det är viktigt att vi är med i de internationella sammanhangen.

Det kan det ju ligga något i. Potentiellt. Men händer det något när Gotland ”är med”? GA frågade Björn Jansson om Meit Fohlin rapporterat något väsentligt från de internationella träffarna under det senaste halvåret.

– Nej. Inte mer än att det är oerhört viktigt att vi är med i det här internationella ­arbetet.

Efter att Meit Fohlin sedan 2015 lett den internationella verksamhet som tycks sakna mål och mening, så intervjuades hon av GA i juni i år inför att hon skulle ta över efter Björn Jansson som regionstyrelsens ordförande.

Hon beskriver sig som en doer, en politiker som vill ha ordning och reda:

– Jag tycker inte om lösa trådar. Det ska vara ordning och reda i processerna. Vi ska veta vad vi vill, och vilka beslut vi måste ta för att nå målen.

Eh. Jaha.

Det är så gott som obligatoriskt att tala om hur viktiga de internationella verksamheterna och kontakterna är. För politiker. Och jag tror verkligen att det kan vara så. Men det är så lätt att det, i brist på mål och mening, glider över i en typ av turism. Det är viktigt att vi ”är med”. Längre än så sträcker sig inte konkretionen. Och då kan man resa i ett halvår utan att ha något att rapportera. Annat än att det är viktigt att vi fortsätter ”vara med”.

Är ni med?