Wanjiku Kinuthia firar en seger tillsammans med sina gamla lagkamrater i Dalhem IF.
Våren är kommen och den här aprilkvällen är det milt och skönt i solen.
Helagotlands sportredaktion har bestämt träff med Mary Wanjiku Kinuthia på Visborgsvallen. Men vad 35-åringen inte vet är att hon utsetts till vinnare av GA-trofén – priset till Gotlands bästa spelare på damsidan.
Det är en rörd och överraskad Wanjiku Kinuthia som möter upp.
– Oj, det här hade jag inte väntat mig. Jag trodde att vi skulle prata om kommande säsong, men så roligt. Jag är verkligen glad och tacksam. Tack, det är ett fint pris, säger hon.
Kenyanskan hade ett mycket bra fjolår och vräkte in 31 mål på 18 matcher för sin gamla klubb Dalhem IF i division 3. I vinter har hon bytt lag och färger till P18 IK.
– Det var ett fantastiskt och mycket roligt år. Det gick bra för mig och laget. Vi förlorade inte en match på hela säsongen och kom tvåa i serien. Synd bara att vi inte vann och gick upp. Det var tufft efter att vi hade tappat 2–0 till 2–2 i seriefinalen mot Saltsjö-Boo. Jag var länge besviken och tyckte att det var en match som vi skulle vunnit, säger Mary Wanjiku Kinuthia och fortsätter:
– Jag har Dalhem att tacka för mycket. Klubben kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat och det finns många personer som hjälpt mig. Lena Vallervind och Gittan Nygren har alltid funnits där. Nu senast ledarstaben med Peter (Rudberg) i spetsen och alla spelare. Peter har pushat mig hela tiden och är en stor anledning till mina mål och framgångar. Hur han förberedde oss under försäsongen var grunden till mycket.
Har du varit bättre under dina år på Gotland?
– Tillsammans med mitt första år i Dalhem är det nog den bästa säsongen.
Mary Wanjiku Kinuthia värvades till Dalhem mitt under 2018, tillsammans med landsmaninnorna Christine Nafula och Tereza Engesha Obunyu. En dröm som blev verklighet för den landslagsmeriterade Wanjiku Kinuthia.
– Jag har alltid velat komma till Europa och det kändes underbart när det blev så. Innan flytten satt vi hemma i Kenya och hade fått video skickade till oss från matcher. Det första som slog mig var hur stora alla spelare var och jag tänkte att det skulle bli tufft att spela där, men det har ju gått ganska bra. Jag tackar gud för den här möjligheten.
Hennes tro är stark och betyder mycket för henne.
– Jag är född kristen och besöker kyrkan. På söndagarna när det finns möjlighet går jag till domkyrkan i Visby och ber en bön. Gud har hjälpt mig att stanna på Gotland. Det här är mitt hem nu. Jag trodde inte att jag skulle bli kvar så länge när jag kom hit första gången.
Flytten till P18 då, hur har den varit för dig?
– Det var tufft och svårt att lämna Dalhem, men jag kände att jag ville ta chansen att spela högre upp i seriesystemet. När jag har sett P18 spela har jag tänkt att jag vill prova att spela i division 1. Tiden var kommen, annars hade det kanske varit för sent. P18 är också en fin klubb med många bra människor. Det har varit en bra första tid.
Trots nyligen 35 år fyllda känner hon sig piggare i kroppen än kanske någonsin.
– Jag är i bra form och känner inga skavanker så. Jag är lätt i kroppen och så länge jag har talangen kommer jag att spela. Fotbollen betyder så mycket för mig och är mer än bara en sport. Den har gett mig så mycket mer.
Du ser inget slut?
– Nej, nej, absolut inte. Tvärtom känner jag mig väldigt motiverad. Vi har haft en bra försäsong, tränat hårt och även i gymmet. Jag gillar det.
"P18 är också en fin klubb med många bra människor"
Mary Wanjiku Kinuthia
I sin nya klubb väntas hon ta ett steg ner i planen. Från anfallet till en offensiv ytterposition.
– Det är också en omställning, precis som att spela på en högre nivå. Jag har spelat ytter i Kenya förr och det funkade bra.
Men du gör kanske inte lika många mål i år?
– Haha, man vet aldrig. Det här priset kommer att ge mig ännu mer energi.
P18 spelar seriepremiär i helgen och Helagotland sänder mötet mot Västerås SK med avspark 14.30.
Mary Kinuthia gjorde mål igen, men Dalhem fick nöja sig en poäng.
Här är alla vinnare av GA-trofén:
1978: Åsa Sigalit, Dalhem
1979: Marina Lindström, Dalhem
1980: Carina Brobäck, Dalhem
1981: Christina Larsson, Hemse
1982: Åsa Jakobsson, När
1983: Liselotte Rubbestad, Dalhem
1984: Ann-Britt Levin, Dalhem
1985: Annica Liljegren, Dalhem
1986: Lotta Edmark, Dalhem
1987: Eva-Lotta Carlsson, Dalhem
1988: Marie Lindell, IFK Visby
1989: Gisela Grzeskowiak, Dalhem
1990: Anna Björk, IFK Visby
1991: Anna Bolin, Dalhem IF
1992: Gunilla Blom, Dalhem
1993: Malin Johansson, P 18
1994: Jenny Sandelin, Dalhem
1995: Britt Landegren, P 18
1996: Ulrika Jansson, Dalhem
1997: Helena Nirs, Dalhem
1998: Monika Östergren, Dalhem
1999: Jenny Sandelin, Dalhem
2000: Annie Mårdbrink, P 18/Dalhem
2001: Rebecca Martis, P 18
2002: Emma Ringvall, P 18
2003: Johanna Farinder, Dalhem
2004: Rebecca Martis, P 18
2005: Helena Nirs, Dalhem
2006: Helena Nirs, Dalhem
2007: Rebecca Martis, Dalhem
2008: Jenny Lööf, Dalhem
2009: Clara Markstedt, Dalhem/P18
2010: Helena Liljeström, P18
2011: Fia-Lotta Pipping, Dalhem
2012: Jenny Svennefelt, P18
2013: Pauline Mårtensson, P18
2014: Rebecka Lange, P18
2015: Alice Salomonsson, P18
2016: Alma Nygren P18
2017: Pauline Mårtensson, P18
2018: Jonna Appelgren, P18
2019: Camilla Ronström, P18
2020: INGEN UTDELNING
2021: Agnes Nilsson, P18
2022: Hikari Sato, P18
2023: Enija Vaivode, P18
2024: Mary Kinuthia, Dalhem