Lukas Jonsson tillsammans med flickvännen Jolin Gardell. Det har blivit mycket pendlande sedan de träffades då Jolin bor i Visby.
Fotbollslivet i Tyskland leker för Lukas Jonsson.
32-åringen från Rone har en stor del i att VFL Osnabrück gått från slagpåse till säker mark i den tyska tredjeligan.
– Det känns verkligen som jag är på en bra plats i klubben och staden. Klubben och staden är väldigt tajt sammankopplade, säger han när Helagotland ringer upp honom.
Den här dagen är han precis hemkommen efter att ha kört flickvännen Jolin till tågstationen för vidare resa till Düsseldorf och Visby.
Han och Jolin träffades när Lukas spelade i danska Esbjerg och har sedan dess varit ett par på distans.
– Det är vad det är och det är väl ingen av oss som tycker att det är det roligaste som finns att pendla. Men det måste också passa ihop i bådas liv om man ska flytta ihop. Vi jobbar på det och nu vet vi att jag blir kvar här ett längre tag så förhoppningsvis kan vi ses mer framöver, säger Lukas Jonsson som nyligen skrev på ett nytt kontrakt med klubben.
När Helagotland träffade Lukas för ett år sedan var han hemma hos Jolin i lägenheten på Lännaplan och utan klubb.
Då skulle han träffa en norsk klubb, men sedan hörde VFL Osnabrück av sig och resten är historia.
– De hade en ung tysk målvakt som de trodde på jättemycket och klubben sa det till mig att han kommer verkligen få chansen och att jag skulle komma ner och stötta upp med det jag kan. Jag tackade ja till det. Jag visste min roll men kom heller inte hit för att leka.
De första tio omgångarna satt han på bänken, men så fick han chansen och tog den.
– Jag fick debutera borta mot 1860 München och 16 000 på läktaren. Den slutade 2–2 och efter den har jag stått alla matcher. Det var en bra debut. Vi hade en ny tränare, den tredje på ett halvår men det var där det vände för oss.
Under sin första säsong i klubben har Lukas Jonsson en räddningsprocent på imponerande 82 och det ledde förstås till att klubben var angelägen om att förlänga med honom till fansens stora glädje.
För Lukas Jonsson var det inget svårt beslut ur en sportslig synvinkel trots en svag säsongsstart.
– Efter nyår har vi staplat upp bra resultat och prestationer. Jag tänker att är jag bara tillräckligt bra i varje match så kommer de inte att byta ut mig.
– Jag har varit på båda sidor under min karriär. På den förlorande sidan där du är blir bortvald och allt känns skit, men också där du blir vald. Det är speciellt.
Med Lukas mellan stolparna har Osnabrück gått från botten till att säkra nytt kontrakt och nu kan man börja rusta för att ta ytterligare kliv nästa säsong.
Av årets säsong återstår bara två matcher varav den ena en cupfinal där segraren får spela den tyska cupen.
Du får höra att du lever när du springer mot bortafansen. Jag har en fördel att jag inte förstår vad dom säger.
Lukas Jonsson
Fotbollsmålvakt
Osnabrück är en hansestad i nordvästra Tyskland som idag har närmare 170 000 invånare och den gamla stadskärnan är pittoresk och inte helt olik Visby.
– Den är mysig, jag ska inte säga att jag får Visbyvibbar för Visby är Visby. Det här är heller ingen kuststad, men den påminner lite med kullerstensgator och två stora kyrkor. Det är mysigt att gå ner och ta en kaffe på torget.
I övrigt är det som vilken stad som helst och Lukas hittar alltmer.
– Det mesta finns här, Ikea till exempel så när jag behöver lingonsylt då åker jag till Ikea, skrattar han.
I Osnabrück precis som på så många andra ställen i världen är fotbollen ett naturligt och för många viktigt inslag. Här är det lila och vitt som gäller.
Fotbollsstadion Bremer Brücke ligger i staden, men utanför den gamla delen och har en kapacitet om ca 16 000 åskådare allt beroende på motstånd.
Oftast är hemmasektionerna utsålda och snittet ligger runt 14 000 åskådare och då pratar vi alltså om tredjeligan som dock rymmer klassiska klubbar som 1860 München, Hansa Rostock och Dynamo Dresden.
– Att publikintresset är så stort gör det ju extra roligt. Fotbollen är folklig och det är en väldigt blandad publik på våra matcher. Det är folket i stan som går att se oss. Egentligen är snittet helt otroligt särskilt med tanke på hur dåliga vi var inledningen av säsongen.
Kan du njuta av publiktrycket?
– Det kan jag på ett sätt, men på ett annat sätt är man så fokuserad på själva matchen. Men när vi mötte Dresden på bortaplan så var det en period när vi hade mycket boll och fick hörna. Då var det så här att jag kände, okej nu ringer det i öronen. Nu är det bra tryck. Vi vann den matchen och då blev det ännu mer tryck.
– Du får höra att du lever när du springer mot bortafansen. Jag har en fördel att jag inte förstår vad dom säger. Men jag förstår att jag inte ska gestikulera för mycket och inte titta tillbaka för mycket.
Språket ja, Lukas läste spanska på gymnasiet, men tragglar på med tyskan.
– Jag läser varje vecka och det blir sakta bättre.
Under tiden i Danmark, lärde du dig prata flytande danska...
– Ja, men det är nästan som svenska. Det handlar bara om att knäcka koden, sen går det bra. Det här tar bara lite längre tid här.
Blir du igenkänd när du är ute i vimlet?
– Det händer och särskilt nu under våren när jag fått spela mer. De kommer fram och hälsar, tackar för matchen. Mestadels är det glatt, men jag förstår inte allt heller.
Trots att det rör sig om en liga på lägre nivå så är de tyska supportrarna passionerade och säkerhetsnivån hög vid bortamatcher:
– Vi har fått poliseskort under våra promenader inför matchen. Men jag vet inte hur illa det är, men det ser ju lite speciellt ut när du går omkring med poliser runt dig. Men jag har aldrig känt mig rädd eller så.
Lukas Jonsson var med om att ta Sirius till allsvenskan 2016 och spelade totalt 69 allsvenska matcher för klubben.
Vid sidan av fotbollen studerar han på distans till personalvetare för att ha något att falla tillbaka på efter spelarkarriären.
– En vanlig dag tränar vi på förmiddagen och sen är man färdig runt 14 och då åker jag hem och pluggar. Jag har haft det här vid sidan både i Uppsala och Danmark, men lite lättare. När jag kom hit tänkte jag att "jag ska ta tag i det på riktigt nu och göra något med mitt liv". Det funkar jättebra, med kurser och dispens. Det rullar på.
Det märks att han trivs med tillvaron, den sista tiden i Esbjerg var turbulent då klubben var i ekonomisk kris.
Skulle du säga att du är i ditt livs form just nu?
– Jag tänkte på det häromdagen. Det är den här eller allsvenskan 2019 med Sirius. Men, den här våren har varit väldig bra så det känns riktigt kul.
Så sent som 2023/2024 spelade Osnabrück i den tyska andraligan och det finns en ambition om att utmana om uppflyttningsplatserna nästa säsong.
– Men det är vi inte ensamma om. Det finns säkert åtta andra lag med samma ambitioner varav några betydligt större fiskar som kanske har större chans att gå upp, men vi vill vara ett av lagen som har chansen.
Lukas Jonsson under en P17-landskamp för många år sedan.
Lukas Jonsson lämnade Gotland redan som 15-åring för att studera vid fotbollsgymnasiet i Norrköping och under åren i Sverige har han tränats av respekterade guldtränare som Sören Cratz, Henrik Rydström samt Kim och Tolle (Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf).
– Alla är väldigt olika, men har betytt en hel del för mig. I Norrköping fanns ju också Janne Andersson (senare förbundskapten), men han var bara den som sa till mig att jag inte fick vara kvar haha.
Istället blev det Lindö, Assyriska och Sylvia innan han till slut hamnade i Sirius som han var med om att spela upp i allsvenskan där det blev 69 matcher.
Är allsvenskan ett avslutat kapitel?
– Absolut. Jag stänger inga dörrar åt något håll, men sen har jag fått smak på att spela på andra ställen. Jag spelade 3-4 säsonger i allsvenskan och det var kanske höjdpunkten av min karriär och de var väldigt givande. Jag har trivdes jättebra i Sirius och skulle gärna spela i allsvenskan igen, men det ska passa ihop också. Just nu finns inga tankar på att flytta till Sverige.
Lukas Jonsson ser Gotland som ett starkt alternativ den dag då fotbollskarriären är över, men där är han inte ännu. Nyligen förlängde han kontraktet med Osnabrück och stänger inga dörrar för andra uppdrag.
När säsongen tar slut inom ett par veckor väntar semester och tillsammans med flickvännen blir det en tur genom Europa.
– Vi ska göra en roadtrip efter säsongen ner till Italien via Schweiz i ett par veckor. Sen blir det en och en halv vecka på Gotland eller något. Det ser jag väldigt mycket framemot, det är en vecka på sommaren och några dagar runt jul man är hemma och då är det full rulle.
Lukas Jonsson har varit ifrån Gotland i 17 år, men efter att ha träffat Jolin känns det som en möjlighet att han en dag återvänder.
– Det måste jag ju säga eftersom min flickvän kommer att läsa det här haha. Nej, men det är klart att det är ett väldigt starkt alternativ eftersom vi båda kommer därifrån och vi har våra familjer där. Sen har jag väldigt starka känslor till Uppsala också där jag bodde i många år.
Vad är Gotland för dig i dag?
– När man flyttat omkring så mycket så känner man sig aldrig riktigt hemma någonstans och du kommer aldrig riktigt till ro eftersom man inte vet när man ska flytta igen. Men varje gång man kommer hem till Gotland så är det på riktigt enda gången då man kan andas ut fullt ut. Du åker med båten och du kör vägen ut till morsan och farsan. Gotland är hemma och Jack Norrbys gata i Hemse är mitt smultronställe för där bor mormor och morfar.
När man flyttat omkring så mycket så känner man sig aldrig riktigt hemma någonstans och du kommer aldrig riktigt till ro eftersom man inte vet när man ska flytta igen. Men varje gång man kommer hem till Gotland så är det på riktigt enda gången då man kan andas ut fullt ut.
Lukas Jonsson
Du har FG86 som moderklubb och tränaren Magnus Eneqvist sade nyligen till mig att du är hans drömvärvning. När kommer du hem till FG?
– Haha... Jag fick en printscreen av den artikeln av farsan. Det var roligt och FG är ju min moderklubb och den ligger varmt om hjärtat.
Så du säger att det finns en chans?
– Jag har spelat 7-manna tillsammans med killar som Adrian Karlsson och Joel Eneqvist. Det är min generation så det hade kunnat vara kul att spela ihop igen. Vi får se och hur kroppen mår den dagen.
Har du några krämpor?
– Jag har lite krämpor, men har ändå fått vara skadefri. Det är skillnad på att vara 20 och 30 plus. Det känner man tydligt och det krävs mer för- och efterarbete nu, men det ingår i jobbet.