Alexander Ahl-Holmström utanför spelarhotellet i Skärholmen. Tidigare på förmiddagen har han och laget gått igenom fasta situationer på en bollplan i närheten.
I lobbyn på Scandic Skärholmen trängs några Gaisspelare kring hotellets biljardbord. Några halvligger i soffan intill. Det är här Gais har sitt högkvarter under de 24 timmar som avslutas med match mot Hammarby på måndagskvällen.
Alexander Ahl Holmström, 25, har en stor del i Gais succésäsong och befinner sig mitt i sitt allsvenska genombrott.
Det är ett inrutat liv som fotbollsspelare och den här dagen har laget på förmiddagen gått igenom fasta situationer på en bollplan i närheten.
– Det är mest för att aktivera oss. Jag föredrar annars helgmatcher som startar tidigare eftersom det blir så långa dagar annars. Men man vänjer sig, säger Alexander samtidigt som vi slår oss ner vid ett bord längst in i hotellrestaurangen.
Det är sex timmar kvar till avspark på Tele2 Arena och över 25 000 fanatiska åskådare väntas välkomna Göteborgslaget med en visselorkan när de äntrar planen.
Alex ler när han tänker på det.
– Det lär bli tryck. Det är fotboll när den är som bäst och det är bara att njuta. Jag försöker njuta hela tiden.
Alexander omfamnar den svenska läktarkulturen och växer ofta i de stora matcherna. Publiken ger honom energi oavsett färg på halsdukarna. Redan i år har gotlänningen avgjort ett derby mot IFK Göteborg och haft en avgörande roll i sommarens segrar mot AIK.
Med två tredjedelar av säsongen spelade och med en Europaplats inom räckhåll kan det tyckas otroligt att Gais tippades sluta sist i ligan på den allsvenska upptaktsträffen.
Alexander Ahl-Holmström tillhör ett av de största utropstecknen och ligger åtta i den allsvenska skytteligan med sju mål.
Hans framfart har gett eko och övergångsryktena duggar tätt.
På Tele2 Arenas pressläktare sitter en som är expert på området. Sportbladets Daniel "Disco" Kristoffersson är ofta den som avslöjar de största övergångarna och den här dagen har han fullt upp med tanke på att det svenska transferfönstret stänger vid midnatt.
– Ahl-Holmström har varit helt magisk tycker jag. Det säger ganska mycket om Gais säsong också. Jag är förvånad över att han inte redan är såld med tanke på att det fanns en del intresse. En ödmjuk spelare som jobbar hårt, bra spelförståelse, teknik och gör en del mål. Jag är förvånad över nivån han håller, jag måste erkänna att jag knappt visste vem han var. Nej, men det visste jag väl, men inte att han var så här bra, säger Daniel Kristoffersson.
Själv tar Alexander årets succé med ro och någon flytt inom allsvenskan blir det inte. Åtminstone inte under säsong.
– Intresse finns alltid. Jag tar inte ställning till något innan det finns något konkret. Sen kan det gå fort i fotboll.
25-åringen sitter i en guldsits med ett kontrakt som löper ut efter säsongen, vilket öppnar stora möjligheter till en flytt inom eller utanför allsvenskan. På sistone har det rapporterats om intresse från klubbar i Italien, Polen, Portugal, Slovakien och Tyskland.
Hittills har Gais nobbat alla bud samtidigt som klubben trycker på för en förlängning. De närmaste dagarna kommer att bli avgörande då de flesta europeiska ligorna kan värva fram till helgen.
– Än så länge är det är inget jag tagit till mig utan det får agenten ta i. Jag har alltid sagt att jag vill spela så högt upp som möjligt och bli så bra som möjligt. Kommer Real Madrid så går man ju dit, men det är kanske inte där jag är, säger han och skrattar.
Alexander Ahl-Holmström gjorde den kontroversiella flytten från Örgryte till Gais och i efterhand har det visat sig vara en fullträff för gotlänningen.
Alexander Ahl-Holmströms genombrott på den allsvenska scenen är remarkabelt eftersom han så sent som 2022 inte ansågs platsa i Örgryte.
En tung säsong för gotlänningen där självförtroendet prövades rejält.
– Jag försökte bita ihop och köra. Det är lite så att som det går på planen så mår man utanför även om det inte ska behöva vara så. Det är svårt att hålla isär det även om jag blivit bättre på det nu. Jag tyckte jag gjorde allt jag kunde, sedan är det andra som tar besluten, säger han och rycker på axlarna.
– Jag startade fyra matcher det året, men var tillgänglig i 28. Då tycker jag inte att man fått en ärlig chans. Ingen kan i alla fall säga att jag betedde mig illa under det året utan jag tuggade på. Jag lärde mig mycket av det året. I dag tänker jag inte på det särskilt mycket mer än att jag visat vad dom gick miste om.
Anfallaren gjorde allsvensk debut redan 2018, när han efter ett och ett halvt år öst in 50 mål under en säsong för Kalmar FF:s P19 och U23. I tre säsonger tillhörde han den allsvenska truppen men efter 2020 fick han inget nytt kontrakt.
– Det var skralt med speltid i allsvenskan, men det var ändå lärorikt. Jag försöker alltid att se allt som händer som en lärdom.
Säsongen innan du kom till Örgryte gjorde du nio mål i superettan och var i en ålder där speltid är viktigt, var det stressande med den uteblivna speltiden i Öis?
– Nja, jag visste ju att jag kunde spela i superettan efter året i AFC. Okej om det varit ett steg upp och nivån var för hög. Men så var det inte i Örgryte. Jag körde bara på och vet i dag vad som är rätt och inte rätt för mig. Ansåg Öis att det var det bästa beslutet att ta så får dom stå för det.
Hur höll du modet uppe?
– Alltså det är fotboll. Ibland får du lura dig själv lite i det. Det var väl det jag lärde mig i Öis. Att lura mig själv. Det du tänker behöver inte vara sanningen liksom. Gör du mål i en dröm så är det samma känsla som i verkligheten. Många såna grejer har jag reflekterat över. Jag försöker bara ta det dag för dag och tro på det.
– När du är bra så är du inte så bra som alla säger och när du är dålig så är du inte så dålig som alla säger eller skriver. Det handlar om att ta allt med en nypa salt. Det viktigaste är någonstans vad du själv tycker och tror.
Alexander Ahl-Holmström fick ändå lite upprättelse i Örgryte genom att sätta det mål som räddade klubben kvar i superettankvalet.
Kort därefter gick han gratis till rivalen Gais trots att han egentligen hade ett år kvar på kontraktet.
Allsvenska debuten skedde i Kalmar FF 2018. Totalt blev det 25 allsvenska matcher i Smålandsklubben.
Alexander Ahl Holmström jublar framför Örgryteklacken efter att ha avgjort kvalmatchen till Superettan mot Sandviken. Kort därefter lämnade han klubben för Gais.
I Gais har Alexander Ahl-Holmström hittat sin plats och varit med om att ta klubben tillbaka till allsvenskan och nu tätkänning som nykomling.
– Jag känner väl att jag passar in i lagets sätt att spela och att jag inte bara bidrar med mål utan också med annat runtomkring. Målen är en bonus och anfallare ska göra mål. Men jag lägger ingen stor vikt vid siffrorna utan snarare på att göra bra matcher och då kommer målen.
Vad är det som gör att Gais är på riktigt?
– Vi är en maskin. Vi har inga spelare som sticker ut, inga stjärnor. Men vi tror på oss själva och arbetar hårt för varandra.
Ni har kritiserats för att spela brutalt. Finns det fog för kritiken?
– Haha, jag har fått höra det. Vi har flest gula kort så det ligger väl något i det. Det finns ju statistik på det så. Samtidigt är det fotboll vi spelar. Jag tycker att mycket tagits bort lite. Det här tuffa och man får inte tacklas och så. Kom igen, fotboll är en kontaktsport. Det ska inte vara fult, men det ska smälla och det ska vara tufft men rättvist. Efteråt tar man varandra i hand.
Axel Henriksson och Alexander Ahl Holmström efter ännu ett mål. I år har det blivit sju fullträffar i allsvenskan.
Var befinner du dig i dag i din karriär?
– Allsvenskan var alltid en dröm som liten och där är jag nu, men för den delen är jag inte nöjd. Jag har alltid haft en tanke om att hela tiden bli bättre. Det är inte nu jag ska vara som bäst och saker händer på vägen. Jag tänker att jag ska vara i min prime när jag är mellan 28–30 eller kanske lite senare. Det känns som att gränsen förflyttas uppåt för varje år.
Men du har aldrig varit bättre?
– Så är det väl. Så klart jag hoppas att det ska gå uppåt hela tiden, men det är skönt att få visa för mig själv att jag har det jag trodde i mig.
Känslan är att du utvecklats som avslutare och idag gör mål på många olika sätt. Håller du med?
– Det är inte bara bicycletas, haha. Nej, men lite så är det, jag har väl visat lite av mitt register. Jag har alltid varit snabb och målfarlig. Att jag är snabb glömmer folk bort men se på mitt senaste mål mot Halmstad. När jag får upp farten är det inte många som stoppar mig.
Självförtroendet, vad kommer det ifrån?
– Det är inte så att jag alltid går runt med självförtroendet på topp. När jag var i Öis kände jag ju att jag blev testad, men jag vet inte vart det kommer ifrån. Kanske hemifrån.
Alexander Ahl-Holmström jublar efter att ha gjort 2-0 i vårderbyt mot IFK Göteborg.
Det är hårt arbete som ligger bakom fotbollsspelaren Alexander Ahl-Holmström.
– Det är inte så att jag lever på min talang. Det finns ju vissa som gör det och sedan dör det ut för att de inte gör jobbet. Jag jobbar hårt och jag vet att det kommer komma ut något av det till slut.
Det hårda arbetet visade han redan i de tidiga åren. Håkan Rosengren tränade Alexander i Gutes 99:or, fram till att han slog sig in i Gutes A-lag.
– De var ett gäng som älskade att spela fotboll, att träna och ville utvecklas med sin fotboll. Alexander var en kille som älskade att göra mål. Han hade näsa för att komma in bakom och har alltid varit fysisk. Sedan har han alltid haft en glädje i ögat på fotbollsplanen och drivkraften som krävs, säger Håkan Rosengren, som än i dag ser de flesta matcherna.
– Alla säger att det ska bli fotbollsproffs när de är 8–9 år, men bara ett fåtal säger det med samma övertygelse när de är 18 år. Det är rätt kul att ha varit med någon gång på vägen. Det gör mig stolt, säger Håkan Rosengren.
Alexander är uppvuxen tillsammans med två yngre bröder, Isak och Amadeus. Båda har gått i sin storebrors fotspår. Isak spelar i Kungsängen i division 2 och Amadeus står på gränsen till Gutes A-lag.
– Familjen har varit viktig som fan för mig och jag vill göra den stolt. De har alltid stöttat mig. Farsan har ju alltid varit där och kört hur mycket extra som helst med mig och mina bröder. Morsan också med sin stöttning och hjälp även om hon inte är den som står och drillar på fotbollsplanen. Jag är väldigt tacksam för det dom gjort och man borde säga det till dom oftare.
Kristoffer Ahl är ett bollplank till sonen och i två olika roller som pappa och tidigare tränare:
– Han var tidigt väldigt träningsvillig och prioriterade träningen. Han tränade extra och vi körde individuellt vid sidan av, men det var alltid på hans initiativ. Han har verkligen kämpat mycket och gjort uppoffringar. Han har valt bort sånt som alkohol och fester, om det nu är en uppoffring, för att prioritera fotbollen. Det har han själv valt att göra och utan att vi behövt säga det till honom, säger Kristoffer Ahl, som förstås njuter av sonens framgångar.
Det är inte så att jag lever på min talang. Det finns ju vissa som gör det och sedan dör det ut för att de inte gör jobbet. Jag jobbar hårt och jag vet att det kommer komma ut något av det till slut.
Gute är moderklubben och även om han är född i Stockholm och bodde sina första år i Brandbergen söder om söder så är Visby hemma.
– Jag har en stark anknytning och känner mig som en stolt gotlänning. Det är skönt att komma hem och landa. Man växte upp med fotbollen där så det är lätt att relatera. Allt från att spela på någon åker till att spela med kompisarna i kvarteret. Såna grejer, säger Alex.
Uppvuxen i Bingebyområdet i östra Visby fanns alltid möjlighet för spontanfotboll vid fotbollsplanerna i området.
Vad drömde du om då?
– Jag drömde nog om att bli fotbollsstjärna och spela i Barcelona. Jag har alltid följt Zlatan och hans lag genom hans karriär och har alltid sett upp till honom.
Vad drömmer du om i dag?
– Svårt att säga. Jag drömmer stort, men sen var man landar får vi se. Men det är klart att man ännu drömmer om att hamna i en topp 5-liga och få spela nere i Europa.
Alexander Ahl-Holmström under Gutes försäsong 2016.
Alexander Ahl-Holmström i Gutetröjan 2016. I hemmadebuten blev han tvåmålsskytt.
Tiden i Gutes A-lag blev kort och omtumlade. Alexander började träna med Gutes A-lag och en av spelarna han såg upp till var den två år äldre Alex Backéus.
– Han var alltid skön mot mig. Han tog hand om mig när jag kom upp och vi var nog ganska lika på något sätt. Vi stack ut lite och var lika på många sätt. Jag uppskattade den tid vi hade ihop i laget och han hjälpte mig mycket när jag kom upp.
I juni 2016 omkom Alex Backéus tragiskt efter att ha fallit från en studentvagn och försatte Gute i sorg.
– Det var ju en vän som försvann över en natt. Det var en jättespeciell tid och den tiden är diffus för mig. Jag har svårt att tänka tillbaka på den tiden. Det är inte så att jag förträngt den, men den är svår för mig att minnas. Det var så mycket som hände och jag var ung.
I första matchen efter Alex Backéus död stod Alexander ändå för en hemmadebut att minnas.
Med två mål varav det sista i matchens sista minut var han med att vända 0–2 till 3–3 och efteråt jämförde Gutetränaren Janne Sandberg honom med två bronshjältar från 1994.
– Han är någonstans mellan Kennet Andersson och Martin Dahlin i sitt spelsätt. Han är väldigt rak i sitt spel, snabb och klinisk i sina avslut. Han har någonting i sitt målskytte som är väldigt spännande, sade Sandberg då.
– Jag hade haft en fotskada och det var inte säkert att jag skulle spela sen gör jag mål på första touchen. Det kändes som att det var menat att jag gjorde två mål i just den matchen. De var för honom, säger Alexander idag.
Alexander Ahl-Holmström i en duell med Hammarbys Tesfaldet Tekie under måndagens möte på Tele2 Arena.
Tillbaka på Tele2 Arena inleder Gais matchen bäst och trycker tillbaka hemmalaget. Alexander är nära att nicka in 1–0 redan efter två minuter mot Hammarby, men bollen går utanför. Gaisklacken drar ändå igång Alex egna ramsa: "Ahl-Holmström hatar Öis", som uppstod efter att han avgjort ett superettanderby mot sin tidigare klubb.
Mot Hammarby brottas han med den reslige mittbacken Viktor Eriksson och vid ett tillfälle rivs han ned, men domaren Mohammed Al-Hakim väljer att döma i förmån för hemmalaget.
I andra halvlek får han ytterligare ett läge, men Hammarbymålvakten Warner Hahn står rätt placerad.
Alexander Ahl-Holmström och lillebror Isak går igenom 0-0-matchen mot Hammarby. Familjen är väldigt viktig för Alex.
Alexander Ahl-Holmström och Isak Ahl-Holmström på Tele2 Arena.
Mötet på Tele2 Arena slutar mållöst. Hemmapubliken buar mot domaren för en utebliven straff i slutet av matchen.
Efter att ha tackat de tillresta Gaissupportrarna går Alex direkt fram till lillebror Isak som följt matchen från läktaren.
– Vi kunde skapat mer men på något sätt är väl 0–0 ändå rättvist, konstaterar han.
Fick du godkänt av brorsan?
– Alltså, han är kräsen. Det var honom jag ville göra det bra för och det var kul att han kom och kollade. Men vi ger varandra tips, sporrar varandra och drar varandra framåt. Båda mina bröder är riktigt bra fotbollsspelare.
Alexander återkommer ofta till hur viktigt det är att njuta och ta in nuet.
– Jag försöker tänka att det här är något jag strävade efter när jag var ung. Jag har jobbat hårt för att nå hit och vill inte se det bara som ett jobb. Jag är en känslomänniska och när jag får känslorna till det positiva så blir jag ännu starkare. Jag vet att många hade velat sitta i min sits.
Spelarkarriären är kort, vad gör du om tio år?
– Det är svårt. Jag vet inte var jag är om ett år, men jag tar det år för år om jag ska vara helt ärlig. Jag tror att jag kommer att nå långt och högt. Jag har höga höjder i mig, men sen går det inte ta för givet. Jag har egentligen bara haft fotbollen. Det finns inte så mycket annat i mitt liv än fotboll. Är jag ledig så umgås jag mest med tjejen. Jag är ganska okomplicerad och behöver inte göra så mycket mer. Jag förbereder mig inför nästa träning eller gymmar. Man lever som i en liten bubbla.
