Polisen avslöjar metoderna: Så jobbar öns kriminella nätverk

Polisen avslöjar metoderna: Så jobbar öns kriminella nätverk

Gotland
Lästid cirka 8 min

Under våren har flera stora knarkbeslag gjorts på Gotland och många som enligt polisen ingår i samma kriminella nätverk är just nu inlåsta. Men enligt polisutredaren Johan Häglund rullar verksamheten vidare utan att det märks någon större skillnad.
– Nätverket är välstrukturerat. Det har stor kapacitet och god marginal, säger han.

I flera utredningar som skett parallellt sedan i våras pekas en och samma person ut som ledaren i det organiserade kriminella nätverket som varit etablerat på Gotland sedan åtminstone flera år tillbaka. Den utpekade ledaren – en 29-årig man – dömdes 2022 till fängelse i två år och tio månader för grovt narkotikabrott, men fick sedan domen reducerad av hovrätten till brott av normalgraden och nio månaders fängelse.

– Han är ute nu och hans namn förekommer i flera förundersökningar, men vi kan ändå inte slå fast att det är han som är ledaren i de här ärendena, säger Johan Häglund, som varit med och lett flera av utredningarna där de misstänkta nu börjat få sina domar.

Den utpekade 29-åringen är alltså inte misstänkt i de här målen, trots att hans namn förekommer. Ett mål som Johan Häglund hänvisar till är rättegången där fem personer den 18 oktober fick sina domar. Två av de misstänkta friades, och tre dömdes för att bland annat ha hanterat en stor mängd narkotika och drygt 155 000 kronor i kontanter som skickades med posten.

måndagen hölls en annan rättegång, som hänger ihop med den förra. En 28-årig man misstänks för att ha tagit emot och portionsförpackat bland annat 2,8 kilo amfetamin och en hel del annan narkotika av olika slag.

– Han dök upp tidigt i utredningarna. När vi började bakspåra olika försändelser som de misstänkta hanterat så hittade vi två försändelser där han skickat paket till en av de som dömdes i oktober, säger Johan Häglund.

Det gick dock inte att bevisa vad paketen innehöll och de utredningarna lades därför ned. Men det var dessa misstankar som fick polisen att ta in honom för förhör – och som ledde fram till det stora beslaget.

Men trots att polisen alltså plockat organisationen på betydande del personal och varulager märks ingen skillnad på gatan, enligt Johan Häglund.

undefined
Dymoskrivaren, som använts för att märka portionsförpackad narkotika, ingick i ett stort knarkbeslag på Gotland i februari.

– Nätverket är så pass strukturerat att det rullar på ändå. De har god kapacitet och marginal i sin organisation, säger Johan Häglund och fortsätter:

– Om de blir av med ett lager så har ett annat att hämta ifrån. De verkar ha ganska tillförlitliga införsel-vägar. Att vi tar, som nu, ganska stora beslag har ingen som helst effekt, säger han.

Polisen har en ganska tydlig bild av vilka som ingår i nätverket och när de får fatt på en i organisationen, kan de ofta räkna ut vilka fler som är inblandade och var de ska leta.

– Då kan man ofta plocka dem en efter en och i perioder så monterar vi ner hela personalstyrkan. När vi lyckas klippa allihop får de ju börja hämta in ny personal, men de brukar snabbt vara igång igen.

undefined
Under täcket på sängen i den hyrda lägenheten hittade polisen en stor mängd kokain förpackat i små portionspåsar.
undefined
Under täcket på sängen i den hyrda lägenheten hittade polisen en stor mängd kokain förpackat i små portionspåsar.

Det brukar talas om två kriminella nätverk på Gotland, ett välorganiserat – av polisen kallat Sprint – och ett mer löst sammansatt. Enligt Johan Häglund kan det senare knappt kallas för nätverk. De har ingen gemensam ekonomi och samarbetar bara när de har nytta av varandra.

– De är lika gamla och har umgåtts länge, men de jobbar inte riktigt ihop.

Det ”riktiga” nätverket däremot, är ett väloljat maskineri. De använder krypterade mobiltelefoner och krypterade appar där konversationerna försvinner efter kort tid, och har rullande scheman för leveranser till slutkunderna.

– De använder sofistikerad teknik som gör det svårt utreda, konstaterar Johan Häglund.

undefined
Konversation mellan olika misstänkta medlemmar i nätverket.

Enligt Johan Häglund består toppen av nätverket av en ledare, i chattarna kallad 1:an eller C1, en ”side-kick”, kallad 2:an eller C2. Den utpekade ledaren tros ha varit densamme en längre tid, medan 2:an byts ut ibland. Men även när den troliga ledaren tillfälligt försvinner på grund av häktes- eller fängelsevistelse så finns en backup som gör att verksamheten kan fortsätta utan större störningar.

– Oftast är de två som styr. Det är som ett slags delägarskap eller ett anställningsförhållande. Ettan brukar alltid ha en tvåa som han kan lämna över till när det behövs.

undefined
Pengarna hade överlåtits till en av de dömda männen i skogen bakom Ica Wisborg.
undefined
2,6 kilo amfetamin byttes ut mot socker och mjöl när polisen genomförde en bevisprovokation i det stora narkotikamålet.

Under toppskiktet finns de som gör grovjobbet. Där finns ”cuttarna”, som tar emot narkotikapartierna och delar upp dem i portionsförpackningar som sedan säljs till slutkunderna, alltså brukarna. Under ”cuttarna” finns ”springisarna”, som levererar till kunderna. I ”springisarnas” uppdrag kan även ingå att springa andra ärenden, som att möta kurirer och ta emot paket, eller själva åka över till fastlandet för att lämna eller hämta narkotika.

– Ibland agerar de både ”cuttare” och ”springisar”, förklarar John Häglund.

28-åringen, som är den sjätte att åtalas i den aktuella knarkhärvan och vars rättegång hölls på måndagen, misstänks vara en av nätverkets ”cuttare”. Han hade tagit emot ett stort parti narkotika och hyrde under några dagar en lägenhet i Visby, bara en dryg kilometer från sin bostad, för att dela upp det i lagom stora portioner för att sälja.

I de konversationer som extraherats från hans mobiltelefon finns ordrar och leveranser. Det chattas bland annat om vad och hur mycket som beställts, vart det ska levereras och vilken ”springis” som ska genomföra leveransen.

Enligt Johan Häglund brukar nätverket ha upp till sex ”springs”-platser. Det finns arbetsscheman som reglerar vem som arbetar vilka pass och leveranserna sker oftast med cykel.

– Vid tiden för tillslaget verkar det ha varit tre ”springisar” som snurrat på schemat. Det beror på hur arbetsföra de är, det finns de som bara kan jobba varannan vecka för att de har barnen varannan vecka.

Hur många ”cuttare” som är igång samtidigt är svårare att säga, men gissningsvis är åtminstone någon sysselsatt varje vecka.

– Har det kommit en stor leverans kan det nog vara flera som jobbar samtidigt, men om de jobbar på snabbt efter en storleverans kan de få ihop ett lager som räcker ett tag. 

undefined

Vid tiden för tillslaget verkar det ha varit tre ”springisar” som snurrat på schemat. Det beror på hur arbetsföra de är, det finns de som bara kan jobba varannan vecka för att de har barnen varannan vecka.

Johan Häglund

Polisens utredningsledare

De som jobbar i nätverket får nästan alltid en krypterad ”jobbtelefon”. Vid kommunikationen används också krypterade appar, som försvårar utredningsarbetet. Har man inte koden till mobilen är den svår att öppna, även för polisens utredare.

Men det finns ett problem för en aldrig så strukturerad organisation, när de som gör grovjobbet själva använder narkotika. Många gånger är det bruket, eller missbruket, som mer eller mindre tvingat in dem i arbete.

– De ska använda krypterad datatrafik med brinntider som gör att meddelanden försvinner. Men ”springisarna” är ofta rätt pundiga och har dåligt korttidsminne så ibland fuskar de, för att det är ju så jävla jobbigt att komma ihåg en kod, och lägger in ett fingeravtryck fast de inte får.

Med fingeravtryckslås är det lätt att öppna telefonen när den misstänkte är hämtad till förhör, och polisen har flera gånger haft framgång med just detta.

undefined

”Ibland fuskar de, för att det är ju så jävla jobbigt att komma ihåg en kod, och lägger in ett fingeravtryck fast de inte får.”

Johan Häglund

Polisens utredningsledare

Det är ofta det egna narkotikabruket som leder till jobb i nätverket. Inte sällan finns det en skuld som är svår att betala och den skuldsatta erbjuds ett alternativ till att bli skuldfri. Många som åker fast vittnar också om hot och påtryckningar ifall de inte gör som nätverket vill.

– Men en del lockas av pengarna såklart. Jag upplever också att vissa av dem blir lite ”star struck” när de får ha hand om det här knarket. De har knappt sett så mycket knark i hela sitt liv och brukar få kämpa för sina gram, berättar Johan Häglund.

Helt plötsligt kan de stå med där med ett kilo i varje hand, som är värt mycket pengar, och kan knappt förstå hur mycket knark de får lov att hantera, beskriver han.

– De har sjukt svårt att låta bli att ta selfies med knarket.

Förutom de tidigare personerna i den pågående knarkhärvan väntar ytterligare en rättegång. Det gäller en 34-årig man, som friades från brott vid rättegången i oktober men som är häktad för nya brott som uppdagats under utredningens gång.

Johan Häglund tillskriver nätverket även det stora knarkbeslaget som gjordes i februari i år och som ledde till att en 46-årig man dömdes till fem års fängelse för grovt narkotikabrott.

undefined
En 46-årig man som hade flera kilo narkotika undangömt i sin bostad och ett garage dömdes i slutet av maj till fem års fängelse för grovt narkotikabrott.
undefined
I en kasse med julklappar överst hittades glasburkar med cannabis hemma hos 46-åringen.

Johan Häglund har varit polis i cirka 15 år och jobbat på Gotlandspolisen sedan 2013. Han jobbar inte enbart med narkotika, men mestadels. På frågan vad han går igång på mest – det stora beslaget eller att sätta kriminella bakom lås och bom – förklarar han att inställningen har förändrats genom åren.

– Det är klart att det alltid är roligt att göra större beslag och förr var det ju då man firade, då var det liksom klart tyckte man. Men med åren har jag blivit lite ”tråkigare”, det är en rätt stor skillnad. Nu firar jag inte förrän det är redovisat till åklagare, för då vet man att det nästan alltid blir en dom. Först då har man kommit i mål.

undefined
Johan Häglund, polisen utredningsledare.

Det är inte de stora beslagen och långa fängelsestraffen som driver Johan Häglund.

– Det är nog snarare de små mötena och arbetet på gatan. Att prata med de yngre som ännu står med en fot på varje sida och försöka få dem att ta klivet över till rätt sida.

Men visst är det en spännande värld att få inblick i.

– Det är också en speciell värld och alla som är i den världen, eller de flesta faktiskt, vill inte vara där.

En stor del av arbetet handlar om att försöka föra tillbaka de involverade in i samhället, men ju fler gånger de kör i diket, desto svårare är det att ta sig upp.

– Många har man lärt känna genom åren och har kontakt med även när vi inte har några pågående ärenden mot dem och en del ringer när de behöver hjälp med olika saker.