Roger Erixon drabbades av hjärntumörer 2018. Två år senare startade han stiftelsen Relight.
Berättelsen om Relight är gripande. 2018 drabbas fembarnspappan Roger Erixon av hjärntumörer och får upp ögonen för hur hårt cancer kan slå mot en familj. Han bestämmer sig för att hjälpa andra i samma situation och startar därför en insamlingsstiftelse.
I januari 2020 registrerades Relight hos länsstyrelsen. De två första bokstäverna står för Roger Erixons initialer och i stadgarna slogs det fast att ”stiftelsens ändamål ska vara att årligen ge ekonomiskt bidrag till cancerdrabbade familjer på Gotland”. Det kan till exempel röra sig om pengar till en resa, en fin middag eller ett årskort på ett nöjesfält.
För att kunna ta emot stöd behöver drabbade familjer skicka in en ansökan till stiftelsen, som sedan beslutar om det ska betalas ut.
Under åren får Relight in pengar dels genom rena insamlingar, dels genom försäljning av bland annat egentillverkad glögg och salmbärssylt. Men även genom egna evenemang som galor, auktioner och samarbeten med olika gotländska företag. I flera butiker runt om i Visby står insamlingsbössor till förmån för Relight.
Så långt allt väl. Men när Helagotland undersöker var pengarna har gått tecknas en annan bild.
En genomgång av Relights årsredovisningar för 2020–2023 visar att man under de åren hade intäkter på sammanlagt 913 968 kronor. Det rör sig om såväl donationer som inkomster från försäljning av exempelvis egentillverkad sylt. Men trots stora intäkter så skänkte stiftelsen under samma period endast 117 000 till cancerdrabbade familjer.
Vad har hänt med pengarna, om de inte har gått till sjuka gotlänningar? En stor del av svaret finns i årsredovisningarna, under posten ”Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar”. Under 2021–2023 går Relight där minus med 345 247 kronor. Pengar som försvann på börsen när stiftelsens aktier kraftigt sjönk i värde.
Värdeminskningen motsvarar över en tredjedel av Relights intäkter under fyra år. Förlusten av pengarna har tagit hårt på Roger Erixon.
– Det har varit min stora sorg i det här. Vi fick tidigt höra att vi borde investera pengarna på börsen för att få dem att växa. Men det blev ju katastrof, säger han.
Under perioden 2020–2023 förlorade Relight nästan 350 000 kronor på börsen. ”Det har varit min stora sorg i det här”, säger Roger Erixon.
Enligt Roger Erixon använde Relight sig till en början av spartjänsten Lysa. Ett företag som förvaltar sina kunders pengar i flera olika fonder och som uppges passa för långsiktigt sparande. Men efter ett tag tyckte stiftelsens styrelse att investeringarna växte för långsamt.
– Och på grund av hjärntumörerna var jag hemma och hade gott om tid. Så jag tänkte att jag kunde sköta det själv i stället, säger Roger Erixon.
Enligt transaktionslistan vi har sett verkar du ha sålt och köpt aktier för stora summor med väldigt korta mellanrum.
– När man sitter och försöker ”daytrejda” på det sättet så handlar det om minuter. Missar man att sälja när en aktie är på väg ner så blir det jättedåligt. Och så blev det.
Roger Erixon berättar att den största förlusten skedde när läkemedelsföretaget Chordate medical holdings aktie störtdök på börsen.
– De hade utvecklat en medicin mot migrän och jag fick höra att den skulle stiga väldigt mycket i värde. Men så sjönk den med 97 procent i stället. Det har jag haft mycket ångest över, säger han.
Kan du ångra att du skötte aktiehandeln åt Relight på egen hand?
– Ja. I efterhand önskar jag att vi hade haft kvar pengarna hos Lysa. Sen ska man komma ihåg att de aktier vi har kvar kan stiga i värde igen. I bästa fall kan vi få tillbaka det vi har investerat, eller åtminstone delar av det.
I Relights årsredovisningar framgår hur mycket som gick förlorat på börsen varje år.
Över en tredjedel av pengarna som kommit in har alltså försvunnit på börsen. Men Relight hade enligt sina årsredovisningar även ”övriga externa kostnader” på 299 677 kronor under 2020–2023. Tillsammans med börsförlusterna innebär det att över 640 000 kronor av Relights intäkter har gått till annat än cancerdrabbade gotlänningar.
Roger Erixon förklarar att de övriga externa kostnaderna till viss del rör sig om rena administrationsutgifter – exempelvis internettjänster och kontorsmateriel. Men också utgifter som enligt honom har varit nödvändiga för att få in ytterligare intäkter till stiftelsen. Det har bland annat varit kostnader för de galor man har arrangerat och ingredienser till den salmbärssylt som har sålts till förmån för Relight. Dessutom har man betalat för annonser i syfte att öka kännedomen om stiftelsen.
– När vi exempelvis arrangerade en gala på Kneippbyn under hösten 2021 samlade vi in över 100 000 kronor genom att gästerna bjöd på auktioner, köpte lotter och betalade för sin trerätters-middag. Efter att ha dragit av Kneippbyns faktura på 60 000 så tjänade vi alltså 40 000 på det, berättar Roger Erixon.
”En insamlingsstiftelse är helt beroende av att privatpersoner och företag väljer att stötta insamlingen”, skriver Relight på sin hemsida.
Det är stiftelselagen från 1994 som reglerar hur Relight och andra insamlingsstiftelser ska skötas. I den står det att en insamlingsstiftelse under en sammanhängande treårsperiod ska använda minst 75 procent av ”sina intäkter för stiftelsens ändamål, om det inte finns synnerliga skäl”.
Innebär det att Relight borde ha skänkt 75 procent av de 913 968 kronor man haft som intäkter? Nja. När Helagotland kontaktar olika experter inom stiftelsejuridik är det tydligt att det saknas konsensus kring hur lagtexten och formuleringen ”stiftelsens ändamål” ska tolkas.
Inte ens Länsstyrelsen i Stockholm – som är tillsynsmyndighet för stiftelser på Gotland – kan ge ett tydligt svar på hur mycket pengar Relight borde ha skänkt för att leva upp till lagkravet. Inte heller kan de svara på vad som gäller kring att stiftelsen har utgifter i syfte att skapa nya intäktsmöjligheter.
Relight har de senaste åren anordnat galan Visbybalen till förmån för stiftelsen. Den senaste ägde rum på Wisby strand i början av 2025 och arrangerades i samarbete med föreningen Round table. Enligt Roger Erixon samlades det under kvällen in 100 000 kronor. Samtidigt menar han att kostnaderna för galan är ett bra exempel på de ”Övriga externa utgifter” som finns i årsredovisningarna.
Samtidigt menar Roger Erixon att det fanns goda skäl till varför stiftelsen inte kunde lämna fler bidrag under 2020–2023. Man fick helt enkelt inte in några ansökningar.
– Och det måste ju ses som ”synnerliga skäl”. Vi har verkligen försökt nå ut med vårt budskap, men inte fått in några ansökningar. Förra vintern anlitade vi därför ett företag för att få spridning, och det lyckades. 2024 kunde vi bevilja ansökningar på sammanlagt 55 000 kronor till sex olika familjer, säger Roger Erixon.
Han uppger dessutom att stiftelsen – utöver de 117 000 kronor man mellan 2020–2023 delade ut till cancerdrabbade – genom åren har agerat mellanhand vid enstaka insamlingar till andra syften. Roger Erixon menar har det rört sig om sammanlagda summor på ungefär 50 000 kronor. Pengar som har räknats som intäkter i årsredovisningarna, men inte synts som utdelade bidrag.
Under 2025 har Relight hittills genomfört en insamlingsaktivitet – galan Visbybalen på Wisby strand i januari. Efter att omkostnaderna räknats av fick man enligt Roger Erixon då in 100 000 kronor. Sista datum för ansökning om bidrag var satt till den 30 april, men har sedan dess skjutits fram till den 31 maj.
Jag vill ju inte att Relight ska ha några onödiga kostnader alls.
Roger Erixon
Roger Erixon blev aldrig av med de hjärntumörer som upptäcktes 2018. Yrsel och trötthet gör att han behöver mycket vila. När det har varit som värst har han legat i sängen 20 timmar om dygnet, berättar han.
Samtidigt är han tydlig med att han bär det största ansvaret för hur Relight sköts och har skötts genom åren.
Vad tror du att era bidragsgivare tänker om att en majoritet av intäkterna har gått till annat än cancerdrabbade familjer?
– Jag säger ofta att fördelen med vår stiftelse är att det inte försvinner lika mycket pengar i omkostnader jämfört med de stora välgörenhetsorganisationerna. Hade jag gett bidrag till något där det hade försvunnit så pass mycket hade det inte alls känts bra, säger Roger Erixon och tillägger:
– Jag vill ju inte att Relight ska ha några onödiga kostnader alls.
Arbetet med granskningen
Helagotland har gått igenom stiftelsen Relights samtliga årsredovisningar hittills, vilka gäller för åren 2020–2023. Den senaste är undertecknad av styrelsen i september 2024. Utifrån årsredovisningarna har vi kunnat se hur mycket stiftelsen själva uppger att den har dragit in samt delat ut till behövande under de aktuella åren. Däri framgår dessutom vilka andra utgifter man har haft under åren.
En utomstående expert har tittat på årsredovisningarna för att utifrån dem ge sin syn på hur verksamheten verkar bedrivas. De dokument experten fick se var maskade, vilket innebär att hen inte kunde räkna ut vilken stiftelse det handlar om. Utöver redovisningsexperten har Helagotland även pratat med flera experter inom stiftelsejuridik.
Till en av årsredovisningarna har Relight bifogat en lista över aktietransaktioner som skett mellan mars och december 2021. Det framgår inte var kontot finns eller vem som är ansvarig för det. Utifrån att det är bifogat i årsredovisningen kan det emellertid antas vara kopplat till stiftelsen.