De gotländska betodlarnas Norgeexperiment blev en rolig historia.
– Det gick över förväntan, säger Rolf Fintzer, som var med i inledningen av processen vid det norska bränneriet.
Den viktigaste lärdomen är att det verkligen fungerar att på ett relativt enkelt sätt framställa etanol av sockerbetor.
För att skaffa sig mer kunskaper om processen tänker sig betodlarna att sända ytterligare en transport med betor till Norge inom kort.
Det var för en dryg vecka sedan som den gotländska betodlareföreningens styrelse lade ner ett stort jobb på att rensa betor vid Klintebys. En långtradare lastad med 30 ton betor avsändes därefter till Norge, närmare bestämt till Strand bränneri i Moelv.
Betodlarnas tanke var att få ett prov på om man på ett någorlunda enkelt utan högteknologi sätt kan processa betor och få ut etanol. Den tidigare tanken som utretts om tillskapande av ett särskilt sockerbruk på Gotland för etanoltillverkning har visat sig orealistisk.

Som en gröt
Vid det norska bränneriet sönderdelades betorna med en hammarkvarn och massan passerade sedan ett finmaskigt såll. Bränneriet använde den metod som man annars använder för potatis.
– Det blev som en gröt, berättar Rolf Fintzer som tillsammans med Per-Olof Grymlings var med  under ett par dagar i Norge. Med var också Fredrik Fogelberg från JTI, som tidigare hjälpt gotlänningarna att utreda frågan om etanoltillverkning på ön.


”Gröten” delades upp i två olika jäsningar. Man tillsatte en viss mängd vatten och jäst. Försöket gick ut på att en jäsning skulle få stå i ett dygn och den andra i två.
Den mest lyckade blev ett-dygnsprocessen. Redan efter ett dygn innehöll jäsningen fem procent etanol och då avbröts processen och spriten destillerades.
Det är detta prov som ger gotlänningarna god anledning att gå vidare på den inslagna vägen,  som möjligen kan sluta med en ”betanol-fabrik” på Gotland.
–  Jo, det här ser så pass lovande ut att vi troligen kommer att satsa på en omgång till, säger Rolf Fintzer.
På Gotland finns betor kvar  så det räcker till ytterligare en långtradare.

För mycket jord
Tvådygnsjäsningen gick inte lika bra.
– Den uppförde sig lite skumt och det beror troligen på att betorna innehöll för mycket jord. Jäsning och jord hör inte ihop så det är en lärdom vi drar att vi måste tvätta betorna noga, säger Rolf Fintzer.
En mera noggrann utvärdering av processen skall göras av Fredrik Fogelberg. En viktig bit i det här projektet är vad man kan göra av restprodukten, dranken. Det är av avgörande betydelse för ekonomin vilket fodervärde den har och hur man kan använda den.
På andra håll i landet har framställning av etanol av betor diskuterats men man har inte kommit vidare.
– Nu ligger vi på framkant, konstaterar Rolf Fintzer.
 
Roland Olsson
roland.olsson@gotlandsallehanda.se
0498-20 25 65