Socialdemokraterna anser att Rysslands agerande gentemot Ukraina bekräftar behovet av att stärka den svenska militära närvaron på Gotland.

- Men det behöver inte vara i form av att man bygger nytt, säger Peter Hultqvist, ordförande (S) i försvarsutskottet och partiets företrädare i försvarsberedningen.

Han menar att närvaron kan höjas ändå, till exempel genom att försvaret övar mer vid och på ön och att de olika försvarsslagen tar med Gotland i beräkningen mer.

Artikelbild

| P18 Livgardet liv Soldater militär

Men Hultqvist vill inte säga något om vad S tänker i frågan om anslagen, om det behövs mer pengar eller om det går att prioritera om. Det kan vara så försvaret måste öka sin förmåga på ett eller flera håll, men finansieringen är något man får återkomma till.

Han räknar med att det som nu sker också kommer att ge avtryck i försvarsberedningens rapport, som ska vara klar till sista mars. Analysen måste stramas upp, säger han.

Inte minst på grund av närhet till ett Ryssland som bygger upp sin förmåga och som visat att man inte tvekar att använda den, även om det står i strid med internationell rätt, enligt Hultqvist.

I Lettland och Estland finns också rysktalande minoriteter som Ryssland skulle kunna tänkas säga sig vilja försvara.

 

Även Folkpartiet vill ha mer militär på Gotland.

- Vi upplever just nu den allvarligaste säkerhetskrisen för Europa i vår tid, säger Allan Widman, Folkpartiets representant i försvarsberedningen.

Olika partier kommer säkert, tror han, att dra delvis olika slutsatser av Ukrainahändelserna.

- Även om Sverige inte lever under något militärt hot så har osäkerheten om hur de närmaste åren utvecklar sig blivit mycket större, säger Widman.

Sverige behöver satsa mer på försvaret för att klara av det som ett alliansfritt land måste klara på egen hand, understryker han.

- Det är den slutsats jag drar, säger Widman, vars parti också är en energisk förespråkare för ett medlemskap i Nato.

Försvaret av Gotland är viktigt, hävdar han.

- Den som vill hjälpa Baltikum kommer att behöva Gotland och den som vill stoppa hjälp till Baltikum kommer att vilja sitta på Gotland. Vi behöver förband med sin tunga utgångsmateriel utgångsgrupperad på Gotland och jag bedömer också att vi behöver förband som med precision och lång räckvidd kan ingripa mot fienden på Östersjöns yta. Med det menar jag robotvapen, säger Widman.

 

Miljöpartiet däremot säger nej.

Till skillnad från fler andra partier ser inte Miljöpartiet Rysslands agerande i Ukraina som ett skäl för att öka det svenska försvaret på Gotland.

- Men jag är optimist, jag tror inte att försvarsberedningen kommer att skriva det, säger Peter Rådberg, MP:s företrädare i försvarsberedningen.

Han tillägger att han dessutom tror att ÖB inte heller vill låsa resurser till ett bestämt ställe.

- Att föreslå en förstärkning av försvaret på Gotland med anledning av det som händer på Krim känns helt fel, säger han och menar också att svaret på det som händer nu inte kan vara att Sverige ska rusta upp.

Rådberg tycker inte att det går att jämföra Ukraina och dess rysktalande minoriteter med de baltiska länderna, deras ryska minoriteter och ett eventuellt ryskt ingripande där.

- De baltiska länderna är med i Nato, säger han och framhåller att även försvarsberedningen kommer att, som tidigare också FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) gjort, skriva att Östersjöregionen är ett stabilt område.

Sedan måste man förstås ha beredskap för situationer som kan uppstå. Och det som sker på Krim är mycket allvarligt, framhåller Rådberg.

 

Statsminister Fredrik Reinfeldt uppger att Rysslands agerande kan komma att leda till att Sverige snabbar på omställningen av försvaret, och möjligtvis till ökade försvarsresurser.

Han påpekar dock att försvarsberedningen förra året konstaterade att det inte finns något enskilt hot riktat mot Sverige.

- Men det är klart att vi har nu en mäktig granne som uppträder på ett nyckfullt sätt och inte i enlighet med de internationella strukturer vi har byggt upp efter kalla kriget. Den typen av nyckfullhet skapar osäkerhet i vårt närområde och det måste man naturligtvis ta som en utgångspunkt, säger Reinfeldt.

TT: Kan Ukrainakrisen leda till ökade försvarsresurser?

- Vi har nu vid två tillfällen tagit beslut om att öka försvarsresurserna och detta kommer säkert att påverka diskussionen om man ytterligare ska höja tempot i att få på plats det insatsberedda försvaret, och kanske också höja försvarsanslagen. Men jag vill då påpeka att i den miljö vi nu befinner oss i så måste man också ansvarsfullt peka på en finansiering, åtminstone under den tid vi överblickar under kommande mandatperiod.