Claudien Tuyisabe är tutsi och kommer från Burundi.

När han var 14 år gammal mördades hans mamma och pappa samt tre av hans syskon i det inbördeskrig som härjade i staten ända fram till 2006.

Efter att plötsligt ha blivit äldst i familjen började han engagera sig i att hjälpa andra föräldralösa barn, och försökte trycka på regeringen så att de skulle ta ansvar för de barn som nu stod utan hjälp.

Artikelbild

| Framtidsman. Claudien Tuyisabe har startat en egen organisation, Demokrati för barns framtid, som hjälper barn och ungdomar både här på Gotland, och i Burundi.

Claudien Tuyisabe berättar att det i dag finns 800 000 föräldralösa barn i Burundi, vars folkmängd är cirka 10 miljoner.

– Det var en stor organisation jag tillhörde, men regeringen tog det som att vi försökte revoltera, så de hotade oss.

Egen organisation

För fem år sedan kom han till Sverige och en flyktingförläggning i Norrbotten. I väntan på uppehållstillstånd engagerade han sig i Rädda Barnen, och det var genom dem som han kom i kontakt med Gotland. Ett år senare flyttade han hit och började genast arbeta med integrationsfrågor.

Claudien Tuyisabe startade 2010 en egen organisation som heter Demokrati för Barns Framtid, DBF, där han har två konkreta mål. Det ena är att främja integration på Gotland genom idrotten. Det gör han tillsammans med Rädda Barnen varje lördag genom att hjälpa barn att mötas i fotboll, basket, eller vad barnen nu väljer att spela för dagen.

– Vi planerar tillsammans med ungdomarna vad vi ska göra, och det är både svenska och utländska ungdomar som kommer och är med. Egentligen riktar vi oss till de barn och unga som inte kommer in på fritidsgårdar, det vill säga upp till tolv års ålder, men vi har flera som är äldre än så och vi säger inte nej till någon.

Med projektet ”Jag vill lära mig simma” som Claudien Tuyisabe just startat hjälper han barn med invandrarbakgrund som känner sig otrygga i vattnet. För det har han nyligen fått stipendium.

Viktigt med perspektiv

Det finns en begränsad kunskap om barns rättigheter här på Gotland, menar Claudien Tuyisabe, som med organisationens andra mål vill stärka den kunskapen på barnens egna nivå.

Det gör han bland annat genom utbytesresor till Burundi och Kongo, där svenska ungdomar får åka iväg och berätta om Sverige och barns rättigheter.

– Två ungdomar som jag träffade berättade att de var missnöjda med skolan, och framförallt med maten som de tyckte var äcklig här hemma. De fick åka med till Burundi och träffa gatubarn och föräldralösa. Nu är de här ungdomarna själva aktiva i hjälporganisationer. Om man aldrig träffar sådana som har det tufft – så får man aldrig vet hur mycket man kan hjälpa till. De här två visste inte hur mycket kunskap de hade om demokrati förrän de fick träffa andra som inte har det lika bra.

Idrotten en terapi

Claudien Tuyisabe hade aldrig kunnat drömma om att han skulle bli uppmärksammad på det här viset. Men han säger att nomineringen till Årets gotlänning 2012 gett honom nya krafter eftersom han nu vet att det finns folk som faktiskt ser vad det är han gör.

Han har mycket i bagaget. Hemma i Burundi pluggade han till ekonom innan han tvingades fly landet, och här på Gotland har han gått en socialpedagogisk utbildning.

I och med arbetet med barn och hemlösa där hemma, så studerade han även konflikthantering och mänskliga rättigheter.

Arbetet med att rehabilitera vapentränade barnsoldater med tungt drogmissbruk och som tror att det skönaste som finns är att döda människor har varit tufft, men har också lärt honom mycket.

För sin egen del har idrotten fungerat som terapi, och innan han skadade knät i kriget så sprang han milen på 28,42 minuter.

Han menar att idrott är ett bra sätt att få människor att integreras, och han har själv haft mycket hjälp av den som fritidspedagog och hjälptränare här på Gotland.

Många engagerade

Claudien Tuyisabe bor här med sin fru, som är hutu, sina tre biologiska barn samt två adoptivbarn från Burundi.

– Det är många familjer som måste och vill ta hand om föräldralösa barn där hemma. Och för oss var det självklart.

Han säger att det inte är så hemskt svårt att integreras in i det svenska samhället. I alla fall inte om man bor på Gotland.

– Det är lätt att bo här, och det finns många engagerade som vill hjälpa en att komma in i samhället, men det vill till att du är öppen. Om du aldrig möter och umgås med svenskar så blir det också svårt att veta hur Sverige fungerar. Men jag tror att vi tillsammans kan göra något bra.

 

PERSONLIGT

Namn: Claudien Tuyisabe

Bor: Visby

Familj: Fru och fem barn

Aktuell: Nominerad till Årets Gotlänning 2012

Motivering: Med stort engagemang och hjärta arbetar Claudien Tuyisabe med viktiga frågor för Gotlands ungdomar.

Betydelsen av hans arbete för integration och demokrati med Rädda Barnen kan inte underskattas. Med sin bakgrund och sin historia har han viktiga erfarenheter att dela med sig av, och hans förmåga att inspirera och få sin omgivning att växa är omvittnad.

På kort tid har Claudien Tuyisabe blivit en förebild för många.