Elbereth Åhlberg visste redan som barn att hon var annorlunda. I skolan var matteuppgifterna så enkla att hon blev klar långt innan de andra. Lektionerna tillbringade hon istället med att titta ut genom fönstret eller sitta tyst och rita.

- När jag var liten tänkte jag att det var något fel på mig. Men när jag blev 25 år gjorde jag ett test. Det är först nu de senaste åren som jag förstått varför min barndom var annorlunda, säger Elbereth Åhlberg.

Hon bor med sin familj i Visby, håller på med ridning och är som de flesta. Den stora skillnaden är att Elbereth Åhlberg har ett IQ betydligt högre än andras.

Artikelbild


Mår dåligt
Sedan flera år är Elbereth Åhlberg med i föreningen Mensa, där personer med IQ högre än 130 är välkomna. Hon är också informatör för nätverket Gifted Children Program. Där vill hon hjälpa andra genom att sprida kunskap om de problem de så kallade högbegåvade barnen kan ställas inför under sin uppväxt.

- Två av hundra barn har en högbegåvad hjärna. I skolan riskerar de att hamna fel och bli stökiga och bråkiga. Många högbegåvade mår psykiskt dåligt för att de känner att de inte passar in någonstans, säger Elbereth Åhlberg.


Bättre kunskap
Elbereth Åhlberg hoppas att genom ökad kunskap till föräldrar och skola kunna hjälpa lärare ge dessa elever stimulans att nå så långt i sina ämnen som de faktiskt har förmåga till. Hon berättar om en åttaårig pojke på Gotland som fick sitta och rita på mattelektionerna, eftersom han redan kunde allting.

- De här barnen blir ofta stökiga. I värsta fall riskerar de att bli feldiagnostiserade. En undersökning i USA visade att hälften av alla högbegåvade barn blev feldiagnostiserade för ADHD, säger hon.

Artikelbild


Test
På lördag arrangerar föreningen Mensa ett test på Högskolan i Visby, där allmänheten mellan 13.00 och 15.00 kan mäta sin intelligens.

- Testet är en rolig grej för att se vad man klarar och det är alltid roligt att hitta likasinnade, säger Elbereth Åhlberg.

Artikelbild

För henne var det just ett sådant test som blev nyckeln till att förstå sig själv.

- Det var som att få en sjukdomsdiagnos, säger Elbereth Åhlberg.

Men hon fick också större förståelse för varför hon inte passat in där hon velat i livet.

Statistiskt är två procent av alla gotlänningar högbegåvade.

- Det är väldigt mycket jantelag på Gotland. Kan du köra traktor? Men att vara bra på matte har ingen nytta av, säger Elbereth Åhlberg.