För några veckor sedan tecknade Gotlands kommun avtal med Biogas Gotland AB om leverans av drivmedel till kommunens biogasbilar, enligt planerna 350 stycken om några år.
Och sedan tidigare finns en avsiktsförklaring om att leverera 3 miljoner kubikmeter biogas om året till Arlas anläggning i Visby.
Och saken blev inte sämre av att regeringen för några veckor sedan bestämde sig för att öka stödet till storskaliga biogasanläggningar med 50 miljoner kronor om året i tre år.

Tryck i frågan
En välkommen signal, tycker Ilse Hallgren vid Gudings i Alva och delägare i Gudings Gård AB, som i sin tur äger Biogas Gotland.
- Små pengar i förhållande till vilka investeringar det handlar om, men det ger lite tryck i frågan. Bankerna kan bli lite mer välvilligt inställda, säger hon.
Maken och affärspartnern Magnus Ahlsten vill ha ett annat upplägg på stödet.
- Bankerna ser biogas som riskprojekt så jag ser hellre en statlig lånegaranti. De flesta projekten reder ut det här själva, och då blir en lånegaranti både mer rättvis och mer kostnadseffektiv, säger han.
För närvarande har Biogas Gotland tre projekt på gång:
Anläggningen vid reningsverket i Visby, varifrån fordonsgas ska ledas till OKQ8-macken på andra sidan Färjeleden.
En anläggning hemma vid gården i Alva som ska göra gas av gödsel från 48 000 värphöns och döda värphöns.
En anläggning tillsammans med Anna och Jörgen Samuelsson vid deras grisgård, Suderbys i Bro, varifrån gas ska ledas till Arla i Visby. Den ska drivas av företaget Brogas AB, till vilket 272 av öns tidigare betodlare har bjudits in att bli delägare.

Omställningsbidrag
- Vi har fått in svar från drygt 40 intresserade odlare, berättar Ilse Hallgren.
En morot är att de före detta betodlarna skulle kunna få del av omställningsstödet på 35 miljoner kronor från EU. Men det finns flera frågor kring stödet som ännu är obesvarade och tiden håller på att rinna ut.
- Det är bråttom om vi skall hinna få anläggningen i Bro klar till den första september nästa år, vilket är ett av kraven för att stöd ska betalas ut, säger Magnus Ahlsten.
Nödvändiga tillstånd för att bygga Broanläggningen är klara. Det saknas i dagsläget pengar - och en åtta kilometer lång gasledning.
Men den är bara en liten del i den vision som Ilse Hallgren och Magnus Ahlsten har.
De visar en karta över Gotland år 2020. Där finns cirka 25 mil gasledning från Vamlingbo i söder till Fårösund i norr inritat, tillsammans med svarta, gula och gröna prickar som representerar ett drygt tjugotal biogasanläggningar, tre uppgraderingsanläggningar för fordonsgas och sju tankställen.
Bara sträckan Bro-Visby skulle kosta "några miljoner", men gasledningsnätet är en förutsättning för en storskalig produktion - och konsumtion - av biogas.
- En av nackdelarna med biogas är att den tar plats, och alltså är svår att frakta. Biogas handlar om lokal produktion för lokal konsumtion. En gasledning löser det, säger Magnus Ahlsten.

Två gasnät behövs
Den lokalt producerade biogasen kan användas för uppvärmning och elframställning, medan den inte utan vidare duger som fordonsbränsle. Därför behövs i praktiken två gasnät: ett som transporterar rågasen till de dyrare uppgraderingsanläggningarna och ett som transporterar den uppgraderade fordonsgasen till tankställena.
- Men trycket i ledningarna är inte mer än tre kilo, så det duger med fyratums plastledningar. Den stora kostnaden är jobbet, när man väl gräver kostar det inte så mycket mer att lägga ner två rör, säger Magnus Ahlsten.

Fyrtio arbetstillfällen
Grunden i ledningsnätet är förstås de mindre produktionsanläggningarna. Och där har man tagit i lite i underkant när man gjorde kartan.
- Det finns nog utrymme för runt fyrtio anläggningar på Gotland. Och det skulle innebära ungefär lika många nya arbetstillfällen, säger Magnus Ahlsten.