Ett av Gotlands mest segdragna miljöärenden är därmed på väg att avgöras.

Både kommunen och arvingen Sylve Jakobsson har överklagat till Miljödomstolen. Förlorar Sylve Jakobsson så blir det dyrt för honom. Miljö- och hälsoskyddsnämnden krävde 2006 att efterlevande släktingar plus ytterligare ett bolag ska betala elva miljoner kronor för saneringen av marken vid brädgården, en summa som länsstyrelsen i ett senare beslut halverade.
Ärendet är gammalt. 2002 beslutade länsstyrelsen att ge Vall Hardings 1:7 - Södervägs brädgård - högsta riskklass. Vid brädgården har virke impregnerats med kreosot under flera decennier, en verksamhet som förorenat grundvattnet. Grannarna till brädgården har inte kunnat dricka sitt kranvatten på 25 år, och förra året fick de beskedet att varken kommunen eller länsstyrelsen är villig att skjuta till pengar till en kommunal ledning.

Domen vägledande
Naturvårdsverket har följt handläggningen med stort intresse. Södervägs Brädgård ska ge svaret på hur stort ansvar man kan lägga på arvingar till dem som en gång drev verksamheten.
Domen väntas bli vägledande för liknande fall. Frias de efterlevande från ansvar blir det staten som får svara för saneringen, som beräknas kosta 11-15 miljoner kronor.
I väntan på beskedet om vem som ska betala för saneringen av jorden vid brädgården har ytskiktet åtgärdats. Den saneringen kostade en miljon kronor och betalades med försäkringspengar.
När frågan om betalningsansvar klarats ut återstår tekniska problem att lösa. Några av de experter som har tittat på föroreningarna i Vall tvivlar på om det är möjligt att sanera marken, så att grundvattnet återigen blir användbart.