Inger-Marie Westborg på Odalgatan, har just gett de kompletterande råden till hur just hennes hus ska avbildas.
Med en stor skorsten, svarttjärat bulhus och svarta fönster. Svart på svart visade sig vara en uppgift för konstnären!
Hon liksom alla som stannade till på Bokia i Visby (där Titti Winbladh målar), imponerades av detaljrikedomen i tavlan.
- Det var väldigt roligt att få se Visby så här!

Tillgänglig
Men vad ska det bli av tavlan sedan när alla spröjsar är målade, alla bilar, vinkande människor, hundrar, katter, träd och till och med trafikhinder i form av betonglamm är satta på plats?
- Jag vet inte, men jag vill ju helst att den ska hänga där så många som möjligt kan se tavlan. Den ska vara tillgänglig. Kanske skulle den passa i kommunens nya hus vid P18..? funderar hon, men vet alltså inte var den ska hängas upp.
- Jag kanske kan få härbärgera den på konstmuseet så länge. Snart ska jag resa tillbaka hem till Roslagen och jag kan ju inte ta tavlan med mig!
Arbetet har pågått sedan början av september. En Visbykarta delades in i 60 rutor, målarduken likaså och så kunde det mödosamma arbetet starta med att få alla gator och gränder på plats, alla (?) hus och grönytor, ringmuren, ruinerna och så vidare. Man ser också många vinkande människor på tavlan. Det är folk som önskat bli avbildade, kanske vid sitt hus. Ett minne för livet.
- För mig är det här den stora finalen, berättar Titti Winbladh, som gått i pension efter att hon dels har varit verksam vid bildterapin på Beckomberga sjukhus, dels har drivit egen måleriverkstad med drop-in för allmänheten. Tavlor av den här typen har hon målat många.

Äppelviken
- Det började med Äppelviken som ligger längs 12:ans spårvagnslinje i Stockholm. Sen kom dom som bor längs linjen och ville också ha sina miljöer avbildade.
Men riktigt slut är det inte med Visbytavlan.
- Nej, jag ska måla det moderna helvetet också.
? ? ?
- Jo, förstår du, det ska bli en målning från ett sån’t där modern gym!
Lena Backström på Kyrkogatan står på tur och vill komplettera familjens hus hon också. Garaget ska in mer på tomten. En dörr, och så lite fler fönster, tack.
- Jag skulle gärna se att tavlan hänger i till exempel lasarettets entré. Där skulle många människor ha tid att stanna upp och titta på den!
Vad som ska ske är alltså skrivet i stjärnorna. Privata anbud har inte saknats men eftersom Titti Winbladh vill att den ska hänga där många kan se den har hon dragit till med summor som fått spekulanterna att baxna. Fast om kommunen vill bjuda, blir det ett snällare pris.
- Bara jag får så att det går runt, jag vill bara ha betalt för mina kostnader. Det det finns kanske en restaurang eller ett hotell som kan köpa?
Om två veckor är den klar. Då sätter hon punkt på 1 200 timmars naivistiskt måleri.