- Det här är ett principiellt viktigt ärende som kan bli vägledande i framtiden. Vi måste få prövat hur stort maxbelopp man kan kräva när det gäller ansvar för sanering, säger miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Mats-Ola Rödén.
Ärendet har redan varit upp i arbetsutskottet, där man var eniga om att överklaga. Vid nämndens sammanträde den 5 december fattas beslut.
Om inte kommunen driver frågan vidare blir ärendet inte prövat i sin helhet. Miljödomstolen tar då bara upp klagomålen från de dödsbon och det företag som gjorts ansvariga för saneringen. Genom att överklaga får kommunen prövat om det är rimligt att kräva ersättning för hela saneringen.
Ärendet gäller vem som ska betala för saneringen vid brädgården i Vall, där virke impregnerades med kreosot under tre decennier. Verksamheten har gjort Vall Hardings 1:7 till Gotlands mest förorenade plats.
I september förra året beslutade miljö- och hälsoskyddsnämnden att kräva 11 miljoner kronor för saneringen Summan motsvarar vad första etappen av saneringen beräknas kosta.
Kravet riktade mot delägarna till två dödsbon samt det företag som sist bedrev verksamhet vid brädgården.
De överklagade gemensamt kommunens beslut, och länsstyrelsen beslutade i början av november att halvera ersättningskravet, från 11 till 5,5 miljoner kronor.
Det ena dödsboet slapp helt betalningsansvar, medan det kvarstod för det andra samt företaget.
Mats-Ola Rödén räknar med att ansvarsfrågan blir ett utdraget ärende. Efter länsstyrelsen väntar nu Miljödomstolen. Överklagas beslutet på nytt är nästa instans därefter Miljööverdomstolen. Högsta instans för miljömål är Högsta domstolen.