GT:s ekonomisidor redovisade i veckan hur dyr en skidsemester kan vara, även om du stannar i Sverige. Enligt TT:s uträkning kostar en vecka på en stor svensk skidort uppemot 20 000 kronor för en vanlig familj – exklusive mat och resor.
Utförsåkning lockar många svenskar under sportlovet, men med sådana priser är det långt från alla som har råd.
– Ja, för de familjer som får stöd från oss är en skidsemester inte något man överväger. Inte heller om föräldrarna har låga löner och någon kanske dessutom jobbar deltid, säger Mari Bergström, enhetschef inom försörjningsstöd på Region Gotland.
Rädda Barnen sammanställer med jämna mellanrum en rapport över andelen barn i ”ekonomiskt utsatta hushåll”. På Gotland ligger siffran kring elva procent, vilket ger en mittenplacering när kommunerna rankas.
Enligt en färsk rapport från tidningen Dagens Samhälle ökar också klyftorna i landet. Gotland utgör inget undantag – både de rika och de fattiga blir fler, medan medelklassen blir mindre.
Samtidigt minskade antalet hushåll som gick på försörjningsstöd i fjol, för fjärde året i rad.
– Det beror på att det finns en växande grupp som lever på ungefär samma normer som dem som har stöd från oss, men där föräldrarna ändå har jobb. Om det sedan dyker upp en sjukskrivning och pengarna från Försäkringskassan dröjer hamnar de snabbt hos oss, så nära marginalen är det för många av dem. De har ingen buffert alls, berättar Mari Bergström.
Att det nu vankas sportlov ökar dock inte trycket nämnvärt på Region Gotlands enhet för försörjningsstöd
– Nej, varken det eller sommarlovet märker vi så mycket. Däremot julen, då föräldraångesten ökar rejält. Hur ska vi ha råd att ge våra barn samma klappar som deras kompisar får? För de familjerna är nog en sportlovsresa något väldigt främmande, säger Mari Bergström.
Martin Bogaeus, högstadielärare på Solbergaskolan i Visby, har dock aldrig upplevt att familjers resemönster splittrat eller spridit oro inom skolan.
– Det når i alla fall inte mig som lärare. Samtidigt ber vi inte längre elever skriva uppsats om ”mitt sommarlov” eller liknande som man gjorde förr, det skulle säkert kunna bli sorgligt för vissa, säger han.
Han menar att resandet är centralt för gotlänningar då det ingår i ens livsföring:
– Man träffas på båten och har koll på varandra på ett annat sätt än på många andra platser. Om jag bodde i Ängelholm och åkte och hälsade på mormor skulle ingen veta om det eller bry sig, säger han.
Har du över tid upplevt att det kan sprida avundsjuka bland elever?
– Nej, det kan jag säga, inte på den skola där jag arbetar. Men samtidigt är långresor otvivelaktigt en markör där bilder läggs upp på sociala medier. Jag är övertygad om att sådant kan påverka.
Hur det än är så finns det alternativ till de svenska fjällen eller andra långresor. Mari Bergström är huvudsakligen nöjd med utbudet på ön, med tanke på familjernas olika ekonomier.
– I den bästa av världar vore väl badhusen gratis den här veckan, men de är i alla fall relativt billiga. Sedan är det gratis att gå till pulkabacken, att besöka Fornsalen eller med allmänhetens åkning i ishallarna. Hyra skidor är väl inte jättedyrt heller – och så får vi inte glömma Krullis cup, tipsar hon.