Det är nära mellan elit och bredd inom orienteringen. Tisdagens intervallträning i spåren kring Kinnerstugan leddes av en världsmästare, längst bak i klungan försökte juniorerna hänga med.
– Han blir ju aldrig trött, konstaterade Natalie Gardelin när hon lämnade löpspåret.
Gustav Bergman sprang varv på varv och verkade inte märkbart tagen efteråt.
– Det här är en idrott där det är vi umgås över ålders- och klassgränserna. Det är på ett helt annat sätt än inom lagsporterna här och det är en av sakerna som jag verkligen gillar med orienteringen, man får ett bredare umgänge, helt enkelt, säger Gustav Bergman.
Innan passet satt några av de yngre löparna och funderade på vad de skulle vilja lära sig mer av.
– Jag vet att vi kommer träna på hur man springer i backar utan att få så ont dagen efter. Det finns något sätt, säger Natalie Gardelin.
Det största hindret att komma över, menade de yngre, är själva navigeringen i terrängen.
– Jag skulle vilja lära mig mer om kompassen och hur man tar ut riktningar, säger Felice Gardelin.
Det finns en mer specifik taktisk detalj i detta som är en utmaning.
– När man har sprungit åt fel hål och ska hitta tillbaka där man var, så att man inte tappar så mycket tid. En annan grej är hur man tar sig in till kontrollen och det är något i vägen, hur man hittar rätt väg in där, säger Natalie Gardelin.
Alma Pettersson har redan känt på hur det känns när det går riktigt bra.
– På tvådagars gick det jättebra för mig, säger Alma Pettersson.
På tävlingen slutade hon åtta i D12 och det var klubbens mest framskjutna resultat i klassen. Under Höstträffen i oktober vann hon samma klass i skogarna kring Garda.
– Alla var så glada och sa att de undrade hur en sådan liten tjej kunde vinna. Man tävlar tillsammans, så vinner någon från klubben blir ju alla jätteglada tillsammans, säger Alma Pettersson.
Efter tisdagens träningspass var alla lite förvånade över hur Gustav Bergman kunde springa varv på varv utan att krokna.
Senare på kvällen berättade han mer om den saken.
Som tonåring räknade han ut hur mycket han behövde förbättra sina resultat varje år för att nå eliten. Sen räknade han bakåt till sin egen ålder – och kom fram till att fyra dagar i veckan var tillräckligt för honom som 16-åring.
Med åren har träningsdosen förstås ökat.
2014 tog han VM-guld i stafett och siktar på den absoluta toppen till nästa säsong. För orienterarna vid Kinnerstugan i tisdags kväll gäller andra mål, men tillfället visade att det inte är långt mellan bredd och elit i sporten.