”Jag trodde inte att jag skulle få det”

Det var en något förvånad Viktoria Olsson som klev upp på scenen på Wisby strand under Idrottsgalan för drygt en månad sen för att ta emot priset som Årets ledare. Det var andra gången som hon blivit nominerad till Årets ledare, förra gången var för två år sedan, då gick priset till Anders Selin, Ringmurens cykelklubb.

– Jag trodde inte att jag skulle få det den här gången heller, det var oerhört tuff konkurrens med de andra nominerade. Men jag hade förberett lite innan vad jag skulle ta upp och prata om på scenen om jag skulle få det, men väl på scenen var det blankt, nu fick jag ändå ur mig något som var kvar i alla fall, säger hon och skrattar.

Hon känner sig stolt och glad över att blivit prisad som Årets ledare.

– Det är stort, en ära och ett tecken på att andra ser vad man gör, otroligt kul att man får den uppskattningen.

Varför hon fick priset kan hon bara gissa även om hon har några troliga förklaringar.

– Jag tror att det dels är för att jag har lätt att samarbeta med olika människor, nu jobbar jag mest med ungdomar i föreningen, men också med föreningsverksamhet. Men att man ser barnen och ungdomarna var de är och var de är på väg, det viktigt att man finns där som vuxen för dem och någon de kan vända sig till förutom sina föräldrar. Att man lyssnar in om träningarna och alla bitar runt omkring att de kommer på träningarna och hur läget är, säger hon.

Om priset kommer att ändra hennes roll som ledare, tror hon inte.

– Nej, jag fortsätter att göra som jag gjort och det jag fått uppmärksamhet för.

Varför blev det ledarrollen för dig?

– I orienteringen så var det efter jag varit iväg och pluggat i Linköping, då fick jag en förfrågan från Svaide-Roma som hade många ungdomar, men svårt med ledare om jag kunde bara komma ut och vara med, jag behövde inte engagera mig.

Hon kom dit och sen blev det som det blev.

– Jag har svårt för att inte engagera mig i saker och ting, så jag blev kvar.

Hon tillhör två föreningar, Svaide-Roma och Hansa-Hoburg.

– Jag springer och tävlar för Hansa-Hoburg och är ordförande i deras orienteringssektion och med i styrelsen. I Svaide-Roma är jag ledare och även med och arrangerar tävlingar, det är lite olika roller och det är inte svårt.

Vad vill du i framtiden?

– Jag vill själv lära mig mer, jag sitter i styrelsen i Gotlands orienteringsförbund och det är en helt annan nivå än ute i klubbarna, man lär sig väldigt mycket och det är kul.

När känner du dig nöjd inom sporten?

– Om man gjort något arrangemang som varit lyckat eller på ungdomssidan när de lyckats eller har haft kul på något läger vi varit, det är viktigt att det är roligt, säger hon.

Just nu är det lite lugnare för henne, men i april drar det igång på allvar.

– Nu samlar man lite kraft, min säsong börjar i april och in i oktober, jobbet är ju i och för sig året runt, men det är en annan verksamhet då.

När det gäller sport så har hon tävlat i en annan sport till förutom orientering.

– Jag spelade innebandy med Hansa-Hoburg, men nu är det bara orientering. Sen tycker jag det är kul att gå och se på idrott och evenemang, asvlutar hon.

Förutom Viktoria så var även följande nominerade till Årets idrottsledare, Mikael Waktel (FC Gute), Roger och Tommy Kedja (Shintai Kempo).