I slutet av juni fick Region Gotland beskedet att det riktade statsbidraget för likvärdig skola för 2018 måste betalas tillbaka. Det rör sig om 4,6 miljoner kronor som enligt regionen använts ”till att bland annat att anställa alternativa kompetenser i skolan främst socialpedagoger och lärarassistenter som ett led i att öka närvaron i skolan och att avlasta lärare så att de mer kan fokusera på sitt pedagogiska uppdrag”. Vilket är åtgärder som bidragen riktar sig till.
Orsaken till att skolverket nu kräver att regionen ska betala tillbaka statsbidraget är att regionen gjort andra besparingar på skolan, vilket inte är tillåtet enligt reformens regelverk. Den besparing som regionen gjort innebär att den samlade skoldagen tagits bort. Skolverket har i sig inget emot att effektiviseringar sker, men de resurser som sparas in ska läggas på annan skolverksamhet, vilket inte gjorts av Region Gotland. Att statsbidraget använts på ett riktigt sätt, eller att besparingen inte drabbat den direkta undervisningsverksamheten spelar inte någon roll.
Bakgrunden till samlad skoldag var att man från politikerna ville öka samverkan mellan skola och fritidshem samt att effektivisera skolskjutsarna. Beslutet att införa samlad skoldag togs 2012. Under 2016 tillsattes en utredning för att se över hur samlad skoldag utvecklats. Utredningen kom fram till att samarbetet mellan skola och fritidshem var så pass inarbetat och formaliserat att samlad skoldag kunde avvecklas. Att avvecklingen också innebar en besparing kan ha varit en bidragande orsak då skolorganisationen fått ett sparkrav på sig. Att besparingen som inte drabbat undervisningen eller eleverna på annat sätt skulle innebära att statsbidraget drogs in var det nog ingen som trodde.
Skolverkets beslut visar hur svårt det är att spara in pengar på skolan. Här måste våra skolpolitiker ta sig en ordentlig funderare. Till P4 Gotland säger barn- och utbildningsnämndens relativt nytillträdda ordförande Stefan Nypelius (C) att beslutet visar på problematiken med riktade statsbidrag då det kommunala självbestämmandet blir ordentligt inskränkt.
Jag är beredd att hålla med. Om kommunerna har ansvar för verksamheter ska de få göra de effektiviseringar de vill göra. Annars är det svårt att ta ansvar fullt ut. Riktade statsbidrag är något som rikspolitiken tar till när de är pressade i en viss fråga, eller när de inte vill att kommuner och regioner själva ska få bestämma över sina medel. Oavsett varför blir det sällan lyckade resultat.
Jag skulle visserligen kunna jubla över att regeringen sätter P för neddragningar inom den gotländska skolan, men det känns småaktigt. Den politiska ledningen är ju trots allt framröstad i demokratiska val, och då ska de få ta det ansvar medborgarna gett dem.
I och med skolverkets beslut får vi svart på vitt att det besparingskrav som den borgerliga minoriteten lagt på skolan kommer att bli svårt att genomföra. De borde först undersökt var man kan göra besparingar innan sparkraven beslutades. Nu återstår bara en möjlighet för politikerna att klara de stora besparingskraven. Nämligen att spara hela summan på förskolan.