FrÄgan om kortare arbetstid har alltid varit en mer eller mindre aktuell frÄga sen industrialiseringen tog fart.
I kraft av fackföreningarnas uppkomst och kraven pÄ kollektivavtal, dÀr bland annat arbetstiden reglerades, minskades arbetstiden successivt. 1919 blev Ätta timmars arbetsdag lag i Sverige, vilket innebar 48 timmars arbetsvecka, dÄ lördagar Ànnu var arbetsdag. DÀrefter sÀnktes arbetstiden vid ett flertal tillfÀllen för att 1973 bli de 40 timmar i veckan vi har i dag.
NÀr vi diskuterar kortare arbetstid vill jag ocksÄ ta med semestern. 1938 fick vi rÀtt till tvÄ veckors semester nÄgot som ocksÄ ökat fram till 1978 dÄ vi fick de 25 dagar vi har i dag. Under en kortare period pÄ 1990-talet hade vi 27 dagars lagstadgad semester, men det ser jag mest som en parentes.
Som ni mÀrker var det nu rÀtt lÀngesedan arbetstiden justerades i lag, men det har hela tiden funnits förslag frÄn olika hÄll pÄ exempelvis sex timmars arbetsdag. Men den politiska viljan har varit svag och frÄgan har istÀllet för en frihetsfrÄga blivit en ekonomisk frÄga. Fackförbunden inom LO-kollektivet har inte heller varit eniga i frÄgan. Problemet för mÄnga kvinnodominerade förbund har istÀllet varit att fÄ till avtal dÀr fler av deras deltidsanstÀllda medlemmar ska fÄ rÀtt att jobba heltid.
Men för industriförbunden var deltidsfrÄgan en ickefrÄga. DÀr fanns det istÀllet ett kraftigt tryck frÄn medlemmarna att sÀnka arbetstiden, vilket ledde till att Metalls kongress 1995 antog mÄlet att minska arbetstiden med 100 timmar per Är. Det första steget blev införandet av arbetstidsförkortning vilken kvittades mot lÀgre löneökningar under avtalsförhandlingarna med motparterna. NÀr Industrifacket och Metall gick ihop 2006 till det nya förbundet Industrifacket Metall, IF Metall i vardagssprÄk, följde 100 timmarsmÄlet med. Nu efter mer Àn 20 Är kamp Àr mÄlet uppfyllt i IF Metalls största avtal, Teknikavtalet. Under vÄren kommer ytterligare tvÄ avtalsomrÄden att nÄ mÄlet, bland annat avtalet för de som jobbar pÄ bilverkstÀder. PÄ Gotland blir det ungefÀr 200 medlemmar som omfattas vilket Àr nÀstan 18 procent av medlemskÄren.
Men vÀgen till mÄlet blev inte sÄ enkel som man kanske trodde. Arbetsgivarna blev efter hand mer tveksamma till formerna av arbetstidsförkortningen och Per Widolf, förhandlingschef vid Industriarbetsgivarna beskriver arbetsgivarnas syn pÄ följande sÀtt till Arbetet:
âVi mĂ„ste hela tiden fokusera pĂ„ konkurrenskraft och produktivitet. Arbetstidsförkortning, som innebĂ€r att vi betalar för icke arbetad tid, gĂ„r stick i stĂ€v med de mĂ„len. Dessutom kostar det att organisera om skiftlag och hitta ersĂ€ttare.â
Arbetsgivarnas ovilja att utöka arbetstidsförkortningen gjorde att IF Metall fick tÀnka om och hitta en ny vÀg. Detta var samtidigt som frÄgan om pension och pensionsÄlder började bli aktuell, vilket fick parterna att 2013 hitta en lösning med ett avtal om deltidspension. Pengar avsÀtts Ärligen ur löneutrymmet till ett pensionssparande som tillÄter IF Metalls medlemmar att ta ut deltidspension under de sista Ären innan ordinarie pension.
Om viljan Àr tillrÀcklig, mÄlet tydligt och alla drar Ät samma hÄll kan man lyckas uppnÄ de mÄl man satt ut. Men vÀgen dit Àr ofta kantad av problem man inte kunnat förutse. Det viktiga dÄ Àr att stÄ fast vid mÄlen och försöka hitta nya vÀgar. NÄgot som Metall och dÀrefter IF Metall visar med sitt arbete med 100 timmarsmÄlet. Nu Àr mÄlet nÄtt, frÄgan Àr vad IF Metalls nÀsta lÄngsiktiga mÄl kommer att vara?