Det blev bara en säsong för Sudrets HC i division 2.
Med minsta möjliga marginal tvingades laget att återvända till division 3. Och Hemseklubben måste göra det utan huvudtränaren Jesper Pettersson och assisterande tränaren Johan Hansson.
– Ett beslut som växt fram. Hockeyn tar mycket tid och jag hållit på med det här i snart tio år. Jag var tveksam redan efter fjolåret, säger Jesper Pettersson.
Han vill i stället ägna mer tid åt sin familj.
– Familjen har fått stå lite vid sidan om hockeyn. Nu vill jag ge tillbaka något. Det var en lång och krävande säsong.
Påverkar det att ni åkte ur serien?
– Nej, absolut inte. Jag visste redan innan att det kunde bli den sista och nu är vi överens.
Han bor i Roma och har pendlat till Hemse tre gånger i veckan för träning. Helgerna innebär många resor och dubbla matcher.
– Vi har tre barn och jobbar heltid båda två, då blir det mycket med hockeyn. Sommartid har vi tränat några pass i Visby, men annars har det varit att köra till Hemse. Till en början tar jag ett sabbatsår, sedan får vi se vad som händer i framtiden.
Efter höstens grundserie hamnade laget i fortsättningsserien. 22 poäng där räckte inte för nytt kontrakt och Sudret tvingades spela kvalserie med division 3-lagen Spånga, Spaif och Tierp.
– Jag tycker ändå vi gjorde en rätt bra säsong. Vad jag kunnat se så har inget annat lag åkt ur när man tagit 22 poäng i fortsättningsserien. Det var tufft och jag tycker vi är tillräckligt bra för att spela i tvåan. Sedan hade vi genomgående svårt att göra mål.
I kvalserien stannade Sudret och Spaif på 10 poäng, men Södertäljelaget hade bättre målskillnad och gick därmed tillsammans med Spånga upp.
– 10 pinnar var lite för lite. En match som svider extra är mötet med Tierp borta där vi föll med 1–3. Vi vann annars hemmamatcherna, men föll på bortaspelet i kvalserien.
Han ser dock en ljus framtid för klubben.
– Sudret ska fortsätta på den inslagna vägen. Jag tror och hoppas att de flesta blir kvar. Det kommer spelare som Gabriel Melin och Isak Rosenqvist, som redan debuterat underifrån. Sedan kommer jag inte att kunna släppa det helt och kanske hjälpa till på någon träning ibland, men inget huvudansvar. Min äldsta grabb fortsätter nog också ytterligare ett år i klubbens hockeyskola. Jag har fått ett stort hjärta för klubben.