Den österrikiska huvudstaden ligger alldeles i utkanten av Alpernas östra sida och genom staden passerar Donau på sin väg ner till Svarta havet.Det var här de stora kompositörerna Ludwig van Beethoven, Wolfgang Amadeus Mozart och Franz Schubert skrev några av sina mest klassiska stycken.
Och det var här som Tre Kronor skrev svensk ishockeyhistoria för 30 år sedan. Det var den 1 maj 1987 som många svenskar valde bort första maj-tåg för TV-soffan eftersom Tre Kronor skulle möta Sovjetunionen i VM i ishockey. Viktor Tichonovs röda maskin skulle bara vinna över Tre Kronor för att kunna hänga ytterligare en guldmedalj runt halsen och hade 2–1 när mindre än två minuter återstod av den tredje perioden. Resten är historia.
Bengt-Åke Gustafsson transporterar in pucken i den sovjetiska zonen passar Tommy Albelin på blålinjen som skickar en diagonalpassning till Håkan Loob vid bortre stolpen som med ryggen mot målet gör en backhandpassning till Thomas Sandström som trycker in 2–2 bakom en överspelad Jevgenij Belosjejkin.
Tre Kronor vinner ett par dagar senare sitt första VM-guld på 25 år.
Den svenska guldyran i Wien försvann ungefär samtidigt som Bengt-Åke Gustafsson hemma i Stockholm lyfte bucklan inför det kokande folkhav som samlats i Kungsträdgården.
Nu trampar en annan Sliteson samma gator som Loob och gänget dansade på i rutiga kavajer.
Johan Sjöqvist, 43, kunde inte tacka nej till chansen att arbeta som heltidsanställd coach i den österrikiska storklubben Vienna Capitals.
Johan hade – hur mycket han än älskar och brinner för Visby Roma – kört fast och behövde en ny utmaning.
– När det gick att lösa med tjänstledighet från mitt civila jobb så gick det inte att tacka nej, säger han.
– Visst saknar jag Visby Roma och det vardagliga livet hemma. Att åka till ishallen efter jobbet och snacka med materialarna och så, men jag kommer gärna tillbaka till Visby Roma. Jag följer klubbens juniorlag och A-laget och pratar rätt ofta med André Lundholm (sportchef) och Mike Beharrell (coach).
Nej, ångrat sig har han inte. Snarare har det varit över förväntan.
– Wien är en fantastiskt trevlig stad och mycket att göra och se på, men vi jobbar så mycket så det blir inte så mycket. Vi kör sju dagar i veckan.
Johan är huvudcoach för klubbens J18-lag och assisterande coach till Santeri Heiskanen i Vienna Capitals 2 – farmarlaget som spelar Erste liga där lag från Rumänien, Slovakien, Ungern och Österrike ingår.
– Det är en helt annan kultur här och jag har sett saker jag aldrig trodde att jag skulle få se, säger Johan och skrattar till innan han fortsätter:
– Det är ett väldigt högt tempo här och de forecheckar på allt och det kastas handskar och slåss hela tiden. Jag har nog aldrig tidigare sett fler slagsmål än under de här månaderna, men det är jäkligt kul matcher för publiken. Däremot är strukturen inte i närheten av vad jag är van vid hemifrån.
I juniorhockeyn har man stävjat den våldsamma delen i sporten.
– Om spelarna slåss där är det coachen som blir avstängd och får böter.
Vid en av bortamatcherna med farmarlaget stötte han på sin gamle coach Greger Lindqvist från Wisby Islanders-tiden. ”Greg” tränar numer det rumänska laget Brasov.
– Vi åkte 13 timmar i buss och den första jag springer på när jag klev av bussen var Greger Lindqvist. Det var kul att träffa honom, han har varit utomlands i 20 år och såg ut att må bra. Det är samma Greger, men under matcherna är han het som fan och vi kom väl ihop oss där. Det var speciellt. Vi har mötts två gånger nu och vunnit varsin match.
I erste liga finns många nordamerikaner, men också en hel del ryska spelare med lång erfarenhet av spel i KHL.
Vienna Capitals A-lag spelar sina hemmamatcher i Albert Schultz Eishalle med en publikkapacitet på 6500 personer. Arenan ligger tio minuter från Wiens stadskärna och intill arenan finns ytterligare två rinkar. Klubben äger rubbet och har ekonomiska muskler.
Spelare och coacher bor alldeles intill i ett lägenhetskomplex.
– Det tar bara ett par minuter till träningsanläggningen, jag ser den ifrån fönstret här.
Johan bor i en tvårumslägenhet på 65 kvadratmeter med stor balkong och med tillgång till pool.
I klubben är samtliga coacher från U14 och uppåt heltidsanställda och klubben har även två anställda fystränare.
A-laget leds av kanadensaren Dave Cameron som bland annat varit huvudcoach för Ottawa Senators och förbundskapten för Kanada J20.
Johan Sjöqvist försöker ta in så mycket som det bara går av Cameron.
Han och kollega Heiskanen har dagliga möten med kanadensaren.
– Vi har en nära kontakt och han har otroligt mycket kunskap som han delar med sig av. Syftet med farmarlaget är ju att slussa upp så många spelare som möjligt till A-laget och hittills har fem spelare fått chansen.
J18-laget slåss nu för att placera sig topp sex för att sedan vara med och fajtas om guldet efter jul. I fjol tog det stopp i semifinal.
– Jag försöker få mitt juniorlag att tänka mer och det jobbar vi hårt för. Det måste finnas en plan därute på isen. De lägger en otrolig vikt på träning och hur hårt dom gör det, men inte hur dom tränar.
Klagenfurt och Salzburg sitter just nu i förarsätet, men Sjöqvist tror tiden talar för hans lag och klubben har drygt tio spelare i varje juniorlandslag.
– Klubben är väldigt proffsig och lägger stora resurser på juniorverksamheten. Eftersom det finns ekonomiska muskler och vi får allt vi behöver för att ge spelarna bästa möjliga förutsättningar att lyckas vad det gäller träningsmöjligheter, utrustning, hur vi reser och bor. Det är verkligen toppklass.
Hur fungerar språket?
– Jag ska prata flytande tyska i januari. Jag hade inte läst tyska tidigare så jag började från noll, men förstår vad dom pratar om och läser språk på kvällarna efter hockeyn.
Hur ser en typisk dag ut?
– Bara hockey. Jag och Santeri Heiskanen brukar köra ett gympass ihop varje morgon klockan halv sju. Sedan har vi möte med andra coacher klockan halv åtta. Därefter är det ispass fram till ungefär klockan 14. På kvällen är det oftast träning eller match. Det blir inte tid till så mycket annat.
För Johans två lag tillsammans rör det sig om 4–5 matcher i veckan.
Kontraktet han skrev med klubben sträcker sig mars ut, men:
– Vi pratar om en förlängning, men ingenting är klart. Det kan gå fort i den här branschen.