Hjärnskakningarna illustrerar ishockeyns dilemma

Frågan om någon är beredd att offra den kommersiellt framgångsrika "produkt" man skapat, med underhållande, fartfylld och snabb ishockey.

Smällarna får allvarliga konsekvenser.

Smällarna får allvarliga konsekvenser.

Foto: ULF PALM

Ishockey2021-11-05 19:11
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Vi måste lära oss att se upp”, säger hockeyexperten Niklas Wikegård i podden Hockeypuls. Problembilden är inte ny. Varför hjärnskakningarna inom ishockeyn ökar har diskuterats i mer än ett decennium – under vilket hjärnskakningarna ökat ännu mer. 

Många spelare har varit tvungna att sluta på grund av hjärnskakningar och har fått lida svårt resten av livet. Lösningen? Wikegård efterlyser att spelarna måste lära sig att agera smartare på isen. Utbildning i att dela ut, ta emot och undvika tacklingar har självklart sin plats och är en central del av Svensk ishockeys nollvision mot hjärnskakningar. Men räcker det?

Visserligen halverades antalet kända hjärnskakningar i SHL och SDHL från säsongen 2018/19, då man började mäta, till 2020/21. Men det är fortfarande för tidigt att slå fast att utvecklingen går i rätt riktning och ännu svårare att bevisa att det är en effekt av Svensk ishockeys nollvision mot hjärnskakningar.

Att spelet blivit snabbare och mer publikvänligt har lett till att normalt närkampsspel riskerar att få allvarliga konsekvenser. På så sätt är hjärnskakningarna symptomatiska för ett större problem inom ishockeyn. Helt vanliga tacklingar och ofrivilliga kollisioner blir våldsamma när spelarna inte hinner bromsa in eller titta upp. Det drabbar spelare som ådrar sig hjärnskador och får leva med konsekvenserna resten av livet. 

Man skulle kunna tro att det effektivaste vore att införa stränga bestraffningar och avstängningar, eller rentav förbjuda tacklingar, om klubbarna, ligaorganisationerna och förbundet nu vill gå till botten med hjärnskakningsproblematiken. Frågan är dock om någon är beredd att offra den kommersiellt framgångsrika "produkt" man skapat, med underhållande, fartfylld och snabb ishockey.

Två åtgärder som diskuterats för att få ner tempot och göra sporten säkrare, utan att ta bort kampmomentet, är att återinföra red line offside och den gamla icingregeln där det alltid blir icing om pucken slås från ena planhalvan hela vägen ner över den förlängda mållinjen. 

Det skulle antagligen ge fler avblåsningar, öka styrspelet i mittzonen och göra det lättare att spela back. Men om antalet allvarliga hjärnskakningar minskar är det en risk värd att ta. Eller?