– Jag tror att när vi är färdiga med mötet har vi ett slags gotlandsdokument där vi enats runt en samsyn som vi kan kommunicera till våra politiker, säger han.
Visby var i helgen arena för Nordic Meeting med deltagare från fem länder.
Fyrtioåtta idrottsledare med nyckelpositioner i sina länders idrottsorganisationer samlades i Visby för att under två dagar stärka och fördjupa ett pågående nordiskt idrottssamarbete. Medlemmar i Nordic Meeting är Danmark, Finland, Sverige, Norge, Färöarna, Grönland, Åland. Island. Programmet innehöll punkter som jämställdhet, implementering av nya WADA-regler, multisporttävlingar och matchfixning.
Oavsett om deltagarna kommer från den lilla idrottsrörelsen på Färöarna eller den stora norska, finns i grunden samma utmaningar och behov. Att utbyta erfarenheter i det här forumet är självklart för att uppmuntra till utveckling, menar Eriksson:
– I Nordic Meeting finns nationer, men när jag lyssnar till er här på Gotland och därefter träffar Färöarna, Åland och Island ser jag att det finns två Norden. Dels ö-strukturerna som har mycket gemensamt, som ni manifesterar bland annat inom Island Games, och det lite större nordiska. Inom idrotten kan vi lägga de här strukturerna bredvid varandra och bredda samarbetet.
Varför är sportsamarbeten över nationsgränser viktiga?
– Därför att vi har en värdegemenskap mellan de nordiska länderna som lätt kommer bort i den allt mer globaliserade världen. Vi är folkrörelser, byggd av ideella krafter. Vi är varken myndighet eller företag.
Bo Ronsten, idrottschef Gotlands Idrottsförbund:
– Det är viktigt att förstå att vi finns på en internationell arena där det är viktigt att ha ”kompisar”. Samverkan börjar med relation och förtroende där utvecklingsområden skapas och till och med gemensamma projekt. All form av samverkan utvecklar, oavsett om du ger eller får goda idéer.
Färöarna med cirka 50 000 invånare presterar resultat på en internationell nivå som Gotland med 59 000 invånare inte klarar av. Hur kommer det sig?
– När jag var här och följde Island Games i somras såg jag en organisation som försöker fånga upp frågan du ställer. När vi sitter här och pratar i ett Nordic Meeting upptäcker vi att de problem ni har inte är olika de andra öarnas, säger Björn Eriksson.
Det finns stora skillnader i förutsättningar mellan nationer och öar. Upplever du att ni kan ha ett jämställt erfarenhetsutbyte?
– Ödmjukheten finns, men det är klart att skillnaderna i perspektiv märks när de stora nationalstaterna pratar. Men jag känner även igen mig när jag lyssnar på Färöarna och jag märker att de känner igen sig i mycket av det Gotland gör.
Kan Island Games bli en arena som möjliggör ett bredare utbyte mellan öarnas näringsliv och beslutsfattare, tror du?
– Jag tror inte idrotten kan lösa problem som sakligt ligger vid sidan av idrotten. Men genom arrangemang kan vi skapa öppna mötesplatser, där spelar idrotten roll. Jag tror inte Island Games ska bli ett Almedalen i miniatyr, säger Eriksson.
Förväntar du dig konkreta resultat från mötet?
– Vi beslutar ingenting, mer pratar och lär av varandra. Vi har två stora ärenden på agendan, det ena är att avstängningar och bestraffningar som gäller matchfixning ska gälla över nationsgränser här i Norden. Det andra är frågan om hur vi ska utbilda oss för att få kompetenta människor som för vår talan internationellt. Ensamma är vi inte tillräckligt vassa för att ge den bästa utbildningen, genom erfarenhetsutbyte kan vi utbilda varandra.
EM i fotboll lär aldrig avgöras på lilla Gotland, men ön är utan tvekan tillräckligt stor för att vara en viktig mötesplats för hela världens idrott.
– Gotland är på väg att lyckas, titta här är vi nu, med ett arrangörsevenemang. Arrangörsaktiviteter inom ramen för idrott, det är Gotland bra på. Här finns en spännande miljö, Gotland ligger bra till, många av de internationella, och för all del även de svenska, gästerna har aldrig varit här, säger Björn Eriksson.