Det var 90 minuter mellan hopp och förtvivlan för både Norge och Sverige, för spelarna på planen, den fullsatta arenan och alla andra som följde dramat.

För ett drama var det.

Ett sanslöst sådant.

Till att börja med:

Videogranskningssystemet VAR användes under VM-slutspelet i höstas, är infört i Champions League från och med i år och brukas i några av de europeiska toppligorna.

Men inte i EM-kvalet.

Man kan tycka vad man vill om det, om det godtyckliga i var systemet praktiseras men en opartisk granskning av Norges ledningsmål hade definitivt underkänt Bjørn Johnsens 1–0 kort före pausen.

Det var offside.

Domaren Gianluca Rocchi viftade bort de svenska protesterna och Norge fick den medvind som lyfter de flesta lag.

Lagerbäck fick rätt

Första målet i en match brukar ge seger eller kryss, inte alltid, men till 60-70 procent enligt statistiken, sade förbundskapten Lars Lagerbäck till norsk tv inför matchen.

Han såg länge ut att få rätt, sedan fel – men fick ändå rätt till slut.

Men det var så här nära att han fick se ett eller två eller till och med tre redan innan matchen var 30 minuter gången:

Ludwig Augustinsson tappade bollen utanför norskt straffområde, Martin Ødegaard drev framåt i full fart och spelade ut till Joshua King, Premier League-proffset från Bournemouth. Framför Robin Olsen var det öppet mål för två medspelare.

Vad gjorde King? Han sköt, en yttersida en bra bit utanför.

King fick omgående en chans, när han smet in mellan Filip Helander och Andeas Granqvist på inlägget från vänster.

Nicken slog i ribbans överdel.

Brända svenska chanser

Där någonstans ringde den svenska väckarklockan på högsta volym. Sverige tog sig äntligen ur den höga norska pressen, lyfte upp och fick ett betydligt bättre förhållande till den grågröna gräsmattan med dess ansenliga ansamling av tuvor och gropar.

Planen var undermålig. Den svenska första halvtimman likaså.

Men matchbilden vände tvärt. Viktor Claesson och – framför allt – Sebastian Larsson kunde/borde ha tystat ett fullsatt Ullevål med varsina bra chanser.

Mitt i det svenska övertaget fick Norge och Lagerbäck det där målet – som aldrig skulle ha godkänts. Bjørn Johnsen stötte från nära håll in Joshua Kings snedträff, men Sverige hade bara en spelare (Filip Helander) mellan King och Johnsson.

King kung på Ullevål

Mål präglar matcher. Sverige tog mer risker. En kvart in i andra halvlek tappade man dessutom numerären defensivt efter ännu en blixtsnabb norsk kontring och King nickade in 2–0.

Game over?

Nix. Albin Ekdal, tillbaka efter fotskadan, prickade stolpen men skadade sig på nytt och tvingades byta. I den vevan hade förbundskaptenen Janne Andersson redan plockat in Alexander Isak och fick ge plats även åt Gustav Svensson.

Claesson revs ned med en armkrok, Andreas Granqvist brände straffen men Claesson slog in Jarsteins retur.

Galet slut

20 minuter kvar, allt sattes på ett kort, Augustinsson matade in från vänster och Robin Quaison mötte med pannan. Jarstein fick upp en näve och tippade till hörna.

Claesson sköt själv, trots Marcus Bergs fria position. Isak sköt över. Bombardemanget fortsatte. Och när Håvard Nordtveit styrde Robin Quaisons skott förbi Jarstein var det 2–2.

Och på tilläggstid sköt Claesson på Quisons lår – till 3–2 och en mäktig vändning. Varpå Ola Kamara kvitterade med matchens sista bollkontakt.

För mig personligen är vi överlägsna. Vi är bättre än dem hela matchen. Visst, de har 2–0 – men jag tycker inte att det speglar matchen. Det känns mer som en förlust än som en poäng, sade Quaison i TV4.